| Publicerad 1999 | Lämna synpunkter |
SVICKA svik3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
hovsl. förse (hästskosöm) med svick (se SVICK, sbst.2 1); ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are), dels om sättet varpå hästskosöm är svickad, dels om svick. (Ofta) upkommer .. (förnaglingen) af sömmets felagtiga sweckning. Florman Hushållsdj. 169 (1834). Genom swickningen utsmides spetsens (på hästskosömmen) .. utwidgning, så att en af desz sidoytor blifwer sluttande och spetsen kilformig. Bendz Hofbesl. 38 (1866). (Hästsko)Sömmen bör .. hafva .. spetsen kilformigt ”svickad”. Juhlin-Dannfelt 144 (1886). 2NF (1918; konkret). Sömmets spets skall göras ensidigt kilformig, svickas. LmUppslB 468 (1923).
Spalt S 15103 band 32, 1999