| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYMFONIST sym1fonis4t, sbst.1 m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. -er.
(numera mindre br.) symfoniker; förr äv. om korgosse (se KOR-GOSSE, sbst.1) som sjöng i kör tillsammans med vuxna män. Mecklin BegTonk. 41 (1802). Pfeiffer 341 (1837; medlem av symfoniorkester). I 7:de seklet kallades de gossar som voro anställda vid påfliga kapellet: Sinfonister, emedan de i octaven medsjöngo den sång som de manliga sångarne utförde. Höijer 489 (1864). De mest berömda (svenska) symfonister blefvo Franz Berwald och Norman. Valentin Musikh. 1: 147 (1900). SAOL (1973).
Spalt S 15552 band 33, 2000