SYNERGI syn1ærgi4, r.; best. -en l. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. synergie, eng. synergia, synergy, fr. synergie, nylat. synergia; av gr. συνεργία, samverkan, till συνεργός, adj. medverkande, samverkande, ss. sbst. hjälpare, till σύν, samman (se SYN-) o. ἔργον, verk, arbete (se VERK (jfr ENERGI)). — Jfr SYNERGISM, SYNERGIST]
(i fackspr.) samverkan mellan olika faktorer; i sht (dels biol. o. med., dels ekon.) i fråga om samverkan mellan olika organ l. läkemedel o. d., varvid den samlade verkan är större än den hos de ingående delarna var för sig, synergism (se d. o. 2). Hygiea 1861, s. 583. Inom biologi och medicin talar man om synergi eller synergism, när den kombinerade effekten av flera medel eller gifter är avgjort större än summan effekter av dessa då de får verka var för sig. SvGeogrÅb. 1983, s. 113. En synergi av förkapitalism och marknadsrelationer. Därs. 1985, s. 61. De synergier han ser mellan koncernens bolag finns på försäljnings- och distributionssidan. GbgP 4 ⁄ 4 1997, s. 32. —
Ssgr (i fackspr.): SYNERGI-EFFEKT. i sht ekon. om effekt av sammanslagning av l. samverkan l. samordning mellan olika företag l. företagsgrenar avseende inköp, marknadsföring, (bättre) utnyttjande av kompetens o. d. (varvid det sammanslagna företagets osv. värde är mer än summan av de enskilda företagens värde). SvD 21 ⁄ 9 1980, s. 15. Den samlade synergieffekten av de ökade belastningarna. Därs. 10 ⁄ 4 1984, s. 14. Omkring 600 .. måste .. lämna sina jobb för att spara in en tredjedel av den miljard bankledningarna räknar med i synergieffekter vid fusionen. Därs. 14 ⁄ 10 1997, s. 1. —
Spalt S 15653 band 33, 2000
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
