Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYSSA sys3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(numera mindre br.)
1) frambringa ett ljud som liknar (ett långdraget) ”syss” (se d. o. 1). Ett sakta syssande. Kjellgren Smar. 196 (1939).
2) säga ”syss” (se d. o. 2) (åt ngn) för att lugna l. tysta ned. Han syssade åt henne som åt en folkilsken hund. Arnér Knekt 96 (1945).
Spalt S 15760 band 33, 2000