| Publicerad 2001 | Lämna synpunkter |
SÄCKA säk3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) motsv. SÄCK, sbst.2 1: lägga l. stoppa l. hälla o. innesluta (ngt) i säck(ar); förpacka (vara) i säck(ar). Schultze Ordb. 3895 (c. 1755). De säkka nu miölet. Därs. Denna (skördetröska var) avsedd för säckning av den tröskade spannmålen. Moberg JordbrMek. 419 (1989). — särsk. (†) i sht ss. straff för vissa allvarliga brott: i säck innesluta o. dränka (ngn); i säck innesluta (o. dränka) (ngn). Låth han (dvs. konung Kristian II) och seckia (o.) drenckia muncker och prester. G1R 8: 26 (1532). Säckning och dränkning, et straff för barna-mörderskor. Lind 1: 1296 (1749). (Sv.) Säcka .. (t.) säcken, eine Verbrecherin in einem Sack ersäufen. Möller (1790). Lindfors (1824).
2) motsv. SÄCK, sbst.2 1, i fråga om uthällande av säck(ar)s innehåll; i ssgn UT-SÄCKA o. den särsk. förb. SÄCKA UT.
3) (†) motsv. SÄCK, sbst.2 1, 2, med avs. på skada hos häst: (i värmande l. skyddande syfte) förse med säck l. täcke o. d. av säckväv?; anträffat bl. ss. vbalsbst. -ning. Blef min bästa häst i menföre til Kärrbo så skadad genom förryckning i bakdelen, at det såg desperate ut, men genom säckning, koppning m. m. kom han sig snart. Muncktell Dagb. 2: 78 (1817).
4) (†) motsv. SÄCK, sbst.2 3: förse (ngt) med säck; anträffat bl. i p. pf., mer l. mindre adjektiviskt till 3 d, om mussla: som är försedd med säck(ar), som har säck(ar). Retzius Djurr. 214 (1772).
5) (numera bl. mera tillf.) motsv. SÄCK, sbst.2 (1 o.) 3: göra (ngt) till säck l. till ngt säckliknande. Blusen kunde .. rymma en del om den säckades med ett band om livet, det var sant. Nilsson HistFärs 97 (1940).
SÄCKA OM10 4. till 1: hälla över (ngt) ur säck(ar) i annan säck l. andra säckar. Lind (1749; under Umsacken). —
SÄCKA UT10 4. till 2: hälla ut (ngt) ur säck(ar), tömma säck(ar). Karnstedt Slamf. 80 (1977). jfr utsäcka.
Spalt S 16015 band 33, 2001