Publicerad 2002   Lämna synpunkter
SÄVIL l. SÄVILLE, r. l. m.
Ordformer
(sävil (-w-) 1685—1913. säwille (-fw-) 1638 (: Säfwilleträ)—1797 (: Säfwilleträ))
Etymologi
[till l. ombildning av det ord som föreligger i SÄVEN-; jfr äv. SÄV, sbst.1]
(†)
1) i uttr. lille sävil(le), om växten Lycopodium complanatum Lin., plattlummer (som i ä. botanisk systematik sammanfördes med Juniperus sabina Lin. till ett eget släkte, Sabina sylvestris Lin.). Franckenius Spec. E 4 a (1659). (Lat.) Sabina sylvestris .. (sv.) Lille Hiemna, lille Säwil. ORudbeck HortBot. 102 (1685).
2) om växten Juniperus sabina Lin., sävenbom; ss. förled i ssgrna SÄVILLE-TRÄ, -TRÄD.
3) om det till släktet Selaginella P. Beuv., mosslumrar, hörande växten Selaginella selaginoides (Lin.) P. Beauv. ex. Schrank & Mark, dvärglummer, ss. senare led i ssgn DVÄRG-SÄVIL (Lyttkens Växtn. 1605 (1913)); äv. om släktet. Lyttkens Växtn. 1605 (1913; om släktet).
Ssgr (†, till 2): SÄVILLE-TRÄ. sävenbom. Franckenius Spec. F 3 b (1638). Orrelius 317 (1797). —
-TRÄD. sävenbom. (Sv.) säfwille-träd, (t.) der Sevenbaum. Lind (1738). Möller (1755).

 

Spalt S 16478 band 33, 2002

Webbansvarig