| Publicerad 2002 | Lämna synpunkter |
TABLÅ tablå4, sbst. o. interj.; ss. sbst. r. l. m.; best. -n (BotN 1842, s. 43 osv.) ((numera föga br.) -en SC 1: 359 (1820), Harlock (1944)); pl. -er (Thunberg Resa 1: 64 (1788) osv.) ((†) -r BoupptVäxjö 1832, Därs. 1846).
Anm. Ordet förekommer i bet. I c äv. i det franska uttr. tableau vivant, äv. tablå vivant, pl. tableaux vivants. Bremer Grann. 2: 254 (1837). Ekbohrn (1904).
I. ss. sbst.
framställning i bildform o. betydelser utvecklade därur. — särsk.
a) (numera föga br.) liten tavla med (målad) bild, liten målning (se MÅLNING, sbst.1 1 c β). Jag har sett .. (en källare i Wien) med Damast-tapeter, Tableauer med förgylda ramar .. och Marmor-bord. GT 1788, nr 17, s. 3. Till exempel ser man .. vid sidan af den rikt utsmyckade bilden af Jungfru Maria, en Fransysk tableau föreställande Venus i badet. Gosselman Col. 2: 215 (1828). Mest berömd .. (inom det österländskt inspirerade tapetväveriet på 1700-talet) är Bouchers av sex tablåer bestående Tenture chinoise. Lindblom Rokokon 252 (1929). — särsk. i utvidgad l. bildl. anv.: (översiktlig) beskrivning, skildring (se d. o. 3) i tal l. skrift återgivande yttre drag. Pfeiffer (1837). Tänkvärdast bland .. (magister Laukhards) avslöjanden är tablån över det andliga tillståndet i hertigdömet Sachsen-Weimar anno 1787. Johanson SpeglL 133 (1909, 1926). Det finns ypperliga tablåer i Röda rummet. Werin Sv1800tal 90 (1948).
b) (numera mindre br.) avdelning av akt i ett scenverk, scen (se d. o. 2) där enstaka förändring inträffar; äv. i utvidgad anv., om ngt som tänkes utfört l. visat ss. ett skådespel, syn, tavla (jfr SCEN 3). BvBeskow (1836) i 3SAH LIX. 3: 18. Den 29:de Juni 1846 uppfördes för första gången féerilustspelet 1846—1946, i 2 akter och 4 tablåer. Hedberg SvSkådesp. 126 (1884). I Folkungasagan har .. (Strindberg) strukit flera personer samt första aktens två tablåer. Falck 5ÅrStrindbg 161 (1935). Inne på scenen var rymd och ensamhet kring ”Ett drömspels” hastigt växlande tablåer. Ruin Drömsk. 23 (1951). (Filmaren Peter Greenaway) målar tablåer med kameran, vi ser människorna på håll .. genom ett kameraöga. DN 12 ⁄ 5 1987, s. 24. — jfr SLUT-TABLÅ.
c) [av fr. tableau vivant] (numera i sht i skildring av ä. förh.) om levande (kostymerade) personer arrangerade för att återge känt konstverk l. framställa historisk händelse o. d.; särsk. i uttr. av typen ge (l. göra l. ordna l. arrangera) en tablå (l. tablåer), äv. stå i tablå. Vi tänka på att giva ett par tablåer ur Fänriken efter (konstnären C.) Staaffs teckningar, nämligen Torpflickan och kanske Zidén. ZTopelius (1862) i Konstnärsbrev 1: 68. Understundom togo sig tablåerna utmärkt ut, och madame Berthe Bady verkade bedårande som Mélisande. NordRevy 1895, s. 41. Alla de söta och glada flickor och unga fruar i hvilkas sällskap hon .. spelar sällskapsspektakel och står i tablå. Solnedg. 2: 43 (1911). En gång hade .. (Viola) varit med om att göra tablåer på en skolfest. Särskilt var det en tablå med älvor som svävade över ett snår. Boye Ast. 182 (1931). Man spelade tablåer, hade maskerader, smällde pokerkort och drack mera punsch. Tunström Julorat. 98 (1983).
d) kort översikt i tabellform (särsk. av räkenskaper); äv. om skriftlig översikt av (radios l. TV:s) program o. (visnings)tider. Ahnfelt HofvLif 3: 162 (i handl. fr. 1800). Ministeren har i (franska) Dep. Kammaren låtit utdela den begärda Tableauen öfver antalet af Arrondissements och Departements-valmännen. SC 1: 359 (1820). När nu förtroendet är stördt, ber jag dig om en tablå öfver min ställning. Strindberg Brev 4: 237 (1884). Hushållningssällskapets förvaltningsutskott åligger .. att .. årligen .. låta insända tablå över föregående års inkomster och utgifter. SFS 1953, s. 892. Följande tablå visar andelen av samtliga detaljhandelsföretag som har mer än 20 anställda. Hand90Tal. 113 (1989). Inte ens för de tre svenska markbunda (TV-)kanalerna räcker de goda programmen till för att täcka tablåerna. GbgP 21 ⁄ 6 1993, s. 39. — jfr FÖRDELNINGS-, MARSCH-, RESE-TABLÅ.
e) på apparat: ruta där sifferuppgift l. meddelande o. d. visas; äv. (o. numera nästan bl.) om apparat med arrangemang av lampor (förr äv. rutor vari en skiva (med siffra) kunde fällas ner) visande varifrån en ringsignal o. d. utgått, nummertavla (se d. o. c), ringklockstavla. 2UB 3: 549 (1897). IllSvOrdb. (1955). — jfr SIFFER-TABLÅ.
II. ss. interj. [jfr I b; interjektionen utgår från ordets anv. om en överraskande scen l. ett överraskande scenbyte] (numera föga br.) ”utrop” i (skriftlig) berättelse för att ange pinsam l. löjlig l. komisk överraskning. Nu kafvas båten fram i vinklar och krokar under stalaktiten, till — tablå! — man är ute på en liten sjö. Strindberg TrOtr. 2: 110 (1884, 1890). Man tänke sig både hans och min uppsyn, när han .. (ur bakfickan) framdrog en tillskrynklad sedel på 100 kronor. Tablå! och så brusto vi båda i skratt. Ödman Reseb. 250 (1907). Det hände häromdagen .. att min mor .. när min tvååriga dotter gick in (i) badrummet .. härmade en häxas röst och kraxade: — Vem är det som är i toalettrummet? .. Då svarade .. en försagd stämma: — Rörmokaren. S. k. tablå. SvD(B) 1943, nr 330, s. 10. SAOL (1998).
-KONST. särsk. dels om scenkonst, dels om bildkonst: ytlig o. oraffinerad konst. Ahrenberg Männ. 5: 271 (1910). Skolans måleri, som en gång betecknats såsom radikalt realistiskt, har .. definitivt slagit över i en livlös tablåkonst. Hintze KEJansson 55 (1926). —
-MÄSSIG. jfr -konst. Medfödda förutsättningar förklara .. varför Jansson i sina arbeten .. undgått så mycket av den tablåmässiga ytlighet, som vidlåder en stor del av düsseldorfskolans folklivsmålningar. Hintze KEJansson 42 (1926). Blanck AMLenngren 39 (1948). —
(särsk. till I c) -VIVANG. [efterleden är försvenskning av fr. vivant, levande] (†) tablå, tableau vivant (se anm. sp. 14). AB 20 ⁄ 6 1850, s. 2. (Konstnären) hade alltid älskat teatern och teaterns folk och själv varit en uppskattad arrangör av tablå-vivanger. Fatab. 1957, s. 84.
Spalt T 14 band 33, 2002