Publicerad 2002   Lämna synpunkter
TACKNÄM, adj.
Ordformer
(-nemm- 1534 (: tacknemmelsze)—1582. -näm 1671—c. 1676)
Etymologi
[jfr fd. taknem, fvn. þakknæmr i ssgn úþakknæmr, otacksam; av mlt. danknāmich, danknēmich, mht. dancnæme, angenäm, välkommen (t. danknämig); ssg med TACK, sbst.1; senare leden till fsv. nämber, läraktig (se NIM) o. etymologiskt identisk med senare ssgsleden i ANGENÄM, FÖRNÄM. — Jfr TACKNÄMLIG]
(†) (väl)behaglig; jfr TACKNÄMLIG 1. HH XXXIII. 1: 160 (1561: tacknam; sannol. felaktigt för tacknäm). Så kom Posten .. at then Engelske Gesandten icke kunde .. sig giöra tacknäm hoos Rysserna. Widekindi G2A 304 (c. 1676).
Avledn.: TACKNÄMELSE. (†) tacknämlighet. G1R 9: 251 (1534).

 

Spalt T 42 band 33, 2002

Webbansvarig