Publicerad 2002   Lämna synpunkter
TAJGA l. TAIGA taj3ga2 l. taj4ga, r.; best. -an.
Etymologi
[liksom t. o. eng. taiga, fr. taïga av ry. tajgá, sannol. av ett turk. ord med bet. klippiga berg, av mongoliskt ursprung (se SEkbo SupplHellquistOtr. (c. 1990))]
ofta i sg. best., om den zon av barrskog som finns söder om tundran i Sibirien, sibirisk urskog; äv. (geogr.) allmännare, om den av barrskog dominerade nordliga zon som sträcker sig nästan runt hela jordklotet. En helt annan naturform (än tundran), den sibiriska urskogen eller tajgan. Nordenskjöld Polarv. 165 (1907). Donner Sib. 78 (1933; om den f. Kr. obebodda urskogen i västra Sibirien). Världens väldigaste barrskogsdistrikt, den stora sibiriska taigan. Ymer 1952, s. 31. Den norra barrskogsregionen, eller taigan .. ger trots sitt nordliga läge relativt rika möjligheter att skaffa föda. ForsknFramst. 1987, nr 4, s. 20.
Ssgr: TAJGA-BÄLTE. jfr bälte 2 a. Slagugglan .. förekommer i hela tajgabältet från Skandinavien bort till de japanska öarna. DN 26 ⁄ 3 1984, s. 23. —
-REGION. jfr region 1. Donner Sib. 53 (1933).

 

Spalt T 198 band 33, 2002

Webbansvarig