Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TALLE tal3e2, sbst.1, om sak r. l. m., om person m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. (i bet. 2) -ar.
Etymologi
[sv. dial. talle, lager av tilltrampad gödsel, gödselklump (Hof DialVg. 289 (1772)), motsv. nor. dial. talle; l-avledn. av sv. dial. tad, gödsel (se TADA)]
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) lager av tilltrampad gödsel (o. strö) i spilta l. stall o. d.; äv. i utvidgad anv., om lager av (torkad) smuts o. d. En gemensam krubba sitter vid väggen och flyttas högre upp efter som tallen stiger (i ”tallestallet”). Barchæus LandthHall. 59 (1773). På golvet (i boningshuset) var det tjockt med ”talle” (hårdnad smuts). Celander NordJul 1: 55 (1928).
2) [jfr Björseth Gbgsspr. 46 (1958)] (numera bl. i vissa trakter) i oeg. l. bildl. anv. av 1, (mer l. mindre nedsättande) om liten l. ynklig individ l. sak; särsk. om person som ynkligt sviker sina vänner; jfr SKIT 2 d α. Talle, (dvs.) en som sviker gänget. Holmberg SprGbg 52 (1976). GbgP 21 ⁄ 11 1991, s. 26 (om fågel). Det är inte lätt för en liten talle som gullbusken att göra sig gällande under höga magnolior, ginnala-lönnar och japanska körsbärsträd. Därs. 22 ⁄ 9 1995, s. 28.
Ssg (†): TALLE-STALL. (tall(e)-) (häst)stall i vilket gödseln under längre tid får ligga kvar under djuren. Tallestall vistes mig 2:ne stycken: det äro hästestall utan spiltor, hvarest gödsel beredes till största godhet genom hästarnas trampning. Barchæus LandthHall. 59 (1773). När hästarna hinna upp till taket i det ena tallstallet, så flyttas de i det andra. Därs.

 

Spalt T 323 band 34, 2003

Webbansvarig