Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TAVLACKA tav4laka, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(taf- 1828—1960. tafve- 1887. tav- 1928 osv.)
Etymologi
[sv. dial. tavlacka; sannol. ssg av motsvarighet till sv. dial., nor. dial. tave, tyglapp (se TAFS, sbst.1) o. motsvarighet till nor. dial. lake, tygremsa, flik (till den rot som äv. föreligger i LAX, adj.); fågeln har om halsduk erinrande vita strimmor på båda sidor om den svarta halsen]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) prutgås; förr äv. allmännare, om fågel av släktet Branta Lin., särsk. i uttr. vitkindad tavlacka, vitkindad gås. Emot förmodan hunno vi ej till Villeta i dag, utan måste taga nattqvarter i ett enstaka hus, der det alldeles hvimlade af Taflackor, hvilka ändå icke hindrade oss, att med en god sömn hvila ut efter den långa dagsresan. Gosselman Col. 2: 361 (1828). FoFl. 2: 87 (1907: Hvitkindade taflackan). För öfrigt ha af svenska naturalier inlösts .. 3 taflackor från Ottenby. VetAÅb. 1918, s. 190. DjurVärld 8: 413 (1960).

 

Spalt T 554 band 34, 2003

Webbansvarig