Publicerad 2003 | Lämna synpunkter |
TE, v.2 ter, tedde, tett
(†) begiva l. förfoga sig (från l. till ett ställe); äv. refl., särsk. i uttr. te sig till, särsk. bildl.: sluta l. vända sig till; jfr DRAGA, v. I 3 b, c. At han maa frillige haffue Sveriges riche til at thee om swa kan skee at han nödges till ath rymme för K(onung) cristiern. HSH 15: 21 (1526). Bekymbren war ock thes större, at the nw ingen hade, then the retteliga kunde tee sigh til. LPetri 2Post. 22 a (1555). Men när iagh skulle migh heem ått thee / Kunde iagh ey medh öghonen vpsee. Rondeletius 16 (1614). Huru kan iagh vthan sorg see, / I skolen så långt från oss tee? Prytz OS F 1 a (1620). En aff Keysarens Rådh .. sadhe .. thet wara Keysarens Befalning, at .. (de protesterandes legater) ingalunda skulle tee sigh vthur sina Herbergen. Schroderus Os. III. 1: 91 (1635). Hur dierfs du (dvs. en av kritiker ogillad skrift) te dig hit så skämd til alla rader? VitterhNöj. 3: 46 (1772).
TE SIG IHOP. dras till varandra. All ting som finnesz i Werlden / Teer sig ihoop. BröllBesv. 70 (c. 1660; uppl. 1970).
Spalt T 597 band 34, 2003