Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TEKA te3ka2, v. -ade; förr äv. TEKAS, v. dep. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(tek- 1734 osv. tich- 1670. täk- 16641814. -a 1769 osv. -as, dep. 16641852)
Etymologi
[sv. dial. tekas, täkas, tävla, kappas, gräla, gnabbas, teka, täka, kasta lott (i spel); av ovisst ursprung]
1) (†) tävla, strida, kämpa, nappas, tampas; (tävlande) sträva l. fika (efter ngt); äv. ss. dep. Märkte Asmund wäl at Kongen (Rolf) drog sig undan, och afstyrkte thena resan (till Irland), på alt wijs. wiste han och thet at Irlands Kongen war onder at täkas med. Verelius Gothr. 209 (1664). Täkas. certare. äflas. täkas om Husbondkastet. Columbus Ordesk. 18 (1678; uppl. 1963). Täkas .. (dvs.) nappas, kempa. Spegel GW Reg. (1685). (Översten) tekar efter Chefs-platsen. Knorring Förh. 2: 364 (1843). Hvarom skall man då mer i lifvet teka? Wecksell SDikt. 286 (c. 1861).
2) (utom i slutet numera mindre br.) i fråga om spel l. lek o. d.: kasta lott om l. på annat sätt avgöra vem som ska börja l. välja sida o. d.; särsk. ss. vbalsbst. -ning; förr äv. ss. dep. Sahlstedt (1773; ss. dep.). Den (biljardspelare), hvars boll vid tekning kommer längst från vallen, börjar spelet, när bollarne stötas par bricol. HbiblSällsk. 2: 114 (1839). Teka .. (dvs.) Kasta om, hvem som skall slå först (i kägelspel o. s. v.). Dalin (1854). Val af klot och förhand (i krocket) afgöres genom tekning, hvarvid färgerna på målpinnen tjena till rättelse. TIdr. 1882, s. 84. Tekningen kan försiggå på flera sätt: genom kast, med tärningar m. m. Östergren (1956). — särsk. (spelt. o. sport.) i fråga om brännboll l. långboll o. d.: lotta gm att växelvis med annan l. andra deltagare fatta om slagträ o. d. (varvid handen varje gång placeras över en annans o. den vinner som kan ta ett fast grepp överst). Cavallin o. Lysander 49 (1854). Hvilken som först skall vara slagman afgöres genom tekning. Norman GossLek. 101 (1878).
3) sport. i fråga om ishockey l. bandy o. d., dels om domare l. linjeman: släppa ned puck l. boll mellan två spelare från olika lag (för igångsättande av spel), dels om spelare: vid sådant nedsläpp söka erövra puck l. boll (o. därefter passa (se PASSA, v.1 IV) den vidare till medspelare) (äv. reciprokt); äv. tr., med avs. på puck l. boll; särsk. ss. vbalsbst. -ning. Vinna, förlora en tekning. NFSportlex. (1946; i fråga om bandy). Kanada plockade åt sig pucken vid samtliga tekningar. DN 28 ⁄ 3 1969, s. 22. De två (ishockeyspelare) som tekar .. står vända mot varandra på var sin sida om tekningspunkten. IPCStSportlex. 189 (1975). Domaren tekar pucken genom att släppa den på isen mellan klubborna på de två tekande spelarna. Därs. Thomas .. tekade pucken till ”Påsen” .. som spelade bak den till Eldebrink. SvD 29 ⁄ 2 1988, s. 27.
Ssgr (till 3; sport.): TEKNINGS-CIRKEL. särsk. i fråga om ishockey: cirkel runt tekningspunkt. Ingen annan spelare får befinna sig inom tekningscirkeln .. eller komma närmare än 4,5 m från den punkt där de tekande gör avslag. IPCStSportlex. 189 (1975).
-PUNKT. om var o. en av de punkter på ishockeyplan o. d. där tekning utförs. De två (ishockeyspelare) som tekar .. står vända mot varandra på var sin sida om tekningspunkten. IPCStSportlex. 189 (1975).

 

Spalt T 679 band 34, 2003

Webbansvarig