Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TENDRE, adj. (ss. n. -dert Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 11 (1689: tandert)); komp. -drare (Wrangel TegnKärlekss. 291 (cit. fr. 1805)); superl. -drast (VDAkt. 1781, nr 333 (: tendraste, pl.)), -drest (SvBrIt. 2: 18 (1690: tendresta, sg. best.)).
(†) fin l. späd l. klen l. mild o. d.; särsk. bildl., om person (äv. om sak i personifierad l. metonymisk anv. för person): öm(sint) l. kär (se d. o. II 3) o. d.; äv. i överförd anv. Thet war större under, at Hans Kongl. Maij:t, som war ändå så ung och af een så tender constitution, förmåtte uthärda (det hårda arbetet). Spegel Dagb. 32 (1680). Trolle-Bonde Hesselby 157 (i handl. fr. 1756; om fruktträd). Jag (ber) Er framföra alles vår tendra hälsning till Er .. fru. Anckarsvärd Brev 18 (1790). Var öfvertygad at ingen kan ha en tendrare flicka, än du äger i henne. Wrangel TegnKärlekss. 291 (cit. fr. 1805). I allmänhet ljusa, tendra färger til frack, såsom himmelsblått, upväxande grönt. MagKonst 1828, s. 64. Då jag forst lärer kunna wisa medh hwadh troheth och tandert hierta jag älskar min hiertans .. Fröken. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 11 (1889). Man skriver tendra brev. Ossiannilsson Sång 84 (1925).
Spalt T 798 band 34, 2004