| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TERMINAL tær1mina4l, adj.; adv. -T.
(i sht i fackspr.) som utgör l. hör till l. har avseende på l. har samband med slutet l. änden l. spetsen l. toppen l. slutskedet av ngt l. (yttersta) gränsen för ngt; ofta motsatt dels: initial, dels: lateral. — särsk.
1) i fråga om läge l. placering l. position i rummet. — särsk.
a) bot. belägen vid l. utgående från änden l. spetsen l. toppen (av stam l. gren o. d.); spetsställd; toppställd. BotN 1854, s. 148. Blommorna sitta i terminala klasar eller ax. 2NF 24: 777 (1916).
b) anat. o. zool. om kropp l. organ l. bildning (se d. o. 4 b β) o. d.: som utgör l. avser l. hör samman med slutet l. änden l. yttersta delen; ändställd. Munnen (hos pirålen) är terminal. 2NF 21: 934 (1914). Lindskog o. Zetterberg (1975).
2) i fråga om placering i tiden: som utgör l. har avseende på l. har samband med slut l. slutskede; slutlig, avslutande; särsk. [efter motsv. anv. i eng.] (i sht i medicinskt fackspr.) i fråga om ((vård av) person i) sista fasen av dödlig sjukdom. Terminal vård l. sjukdom. Ronden 1973, nr 11, s. 162. Patienter som .. ansågs ha varit terminalt sjuka (döende). DN 9 ⁄ 4 1985, s. 5. Bilder av terminala aidspatienter. SDS 14 ⁄ 7 1987, s. 2.
(2) -FALL. jfr fall XII 4 f. Esping o. Carlsund Samh. 211 (1978). Vad den här sjuksköterskan såg var inte en människa, knappt ens ett terminalfall, utan en säng som snart skulle bli ledig. DN 27 ⁄ 1 1998, s. B1. —
(1 a) -KNOPP. bot. om knopp (se d. o. 4) som bildar skottspets, toppknopp, ändknopp; motsatt: axillär-, sido-knopp; jfr -blomma, -skott. Areschoug LbBot. 122 (1863). —
(1) -OMRÅDE~020, sbst.2 (sbst.1 se sp. 866). [efter eng. terminal area] flygv. om av flygtrafikledning kontrollerat horisontalt o. vertikalt avgränsat luftrum nära (större) flygplats(er). SvD(A) 13 ⁄ 12 1958, s. 24. Den nya radaranläggningens räckvidd .. gör det möjligt för trafikledarna i Stockholms terminalområde att ta hand om flygplanen (tidigare). SvD(A) 28 ⁄ 10 1964, s. 10. —
(1) -PORTO. om porto för postförsändelse o. dyl. (l. (numera bl. om ä. förh.) telegram) som från utlandet inkommer till det egna landet l. från detta sänds till utlandet; motsatt: transit-. SFS 1891, nr 26, s. 3 (om telegram). Terminalportot för paket om 15 och 20 kg. sänkes. SDS 1933, nr 113, s. 21. —
(1 a) -SKOTT. (i sht i ä. botaniskt fackspr.) toppskott; jfr -blomma, -knopp. Nästa år alstrar .. (en Rosa afzeliana-stam) ett terminalskott och flera sidoskott. VetAÅb. 1914, s. 259. —
(2) -STADIUM. om sista stadiet av en dödlig sjukdom (jfr stadium, sbst.3 2 b); äv. mer l. mindre oeg. l. bildl. l. med anslutning till grundbet. i stadium, sbst.3 2. SvLäkT 1935, s. 1012. En natt vakar han hos en lungcancerpatient i terminalstadiet. Expressen 17 ⁄ 12 1991, s. 4. (Nietzsche) betraktar Europas ”moderna” kultur som ett terminalstadium. DN 6 ⁄ 10 1992, s. B3. —
(1) -STATION. (numera föga br.) om slut- l. ändstation för ngt; jfr station II 11, 17 (a). ReglTjSJ 1858, s. 56 (om järnväg). (Telestyrelsen söker ingenjör) för projektering av terminal- och förstärkarstationer för koaxialanläggningar. SvD(A) 26 ⁄ 4 1962, s. 6. —
(1) -STEN. [sannol. efter lat. lapis terminalis, gränssten] (†) om sten (se d. o. 2 e) som avgränsar ngt (mindre område o. d.) från dess omgivning. Uthi be(mäl)te backe .. fins een platz aff 10 alna i längden, och 6 i bredden heelt vtrijtat .. och uthsatt med stoore Terminal Steenar. RannsaknAntikv. II. 1: 265 (1667). —
(1) -TELEGRAM. (förr) om telegram som från utlandet inkom till det egna landet l. från detta sändes till utlandet; motsatt: transit-. 2UB 10: 76 (1906). —
(2) -VÅRD. [efter eng. terminal care; jfr äv. d. terminalpleje] om vård av döende person(er); äv. oeg. l. bildl. SvD 24 ⁄ 4 1977, s. 10. Terminalvård av (kärnkrafts)reaktorer torde inte framstå som en lockande syssla. DN 17 ⁄ 12 1997, s. A2.
Spalt T 866 band 34, 2004