| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 13 a) -BENÄGD. (†) = -benägen. Hans synnerlige tillbenegede gunst. RA I. 1: 409 (1544). Tegel G1 2: 203 (1622). —
(II 13 a) -BENÄGEN. (†) välvilligt l. vänligt sinnad l. inställd (mot (ngn)); tillgiven; jfr -benägd, -bevågen, -nägd, -nägen o. tillgedan. Ephter thet the Liifflendzske haffue nu j thenne Fägde warit the Lubske fast tilbenegne. G1R 10: 231 (1535). Min tilbenägne godhe venn. OxBr. 10: 177 (1615). Swedberg Schibb. 389 (1716).
Avledn. (†): tillbenägenhet, r. l. f. egenskap att vara välvilligt osv. sinnad osv.; äv. med bestämning inledd av prep. till. Vtaff wår szynnerlig godt wilie, och Nådigiste tilbenägenhet, szom wii nu och altijdt till wåre Vnderszåther hafft haffwe. G1R 16: 89 (1544). Een synnerligh Kärleck, Affection och tillbenägenheet, till sitt käre Fäderneslandh. Stiernman Riksd. 672 (1612). Brenner Dikt. 1: 214 (1703, 1713). —
(II 8 b β (, 10)) -BENÄMND, p. adj. (†) förordnad l. utsedd (till (att göra ngt)); jfr benämna 3. The gode männ aff adelenn, som tilbenempdhe och bevilligedhe vore att vare medt uthöffver samme syn på fru Annes vägne. G1R 20: 289 (1549). —
-BEREDA, -else (se avledn.), -ning (se avledn.).
1) till II 8 b: göra i ordning (ngt), tillreda; framställa; förr äv. dels med indir. personobj., dels: skapa. HH XXXIII. 1: 179 (1561). Att hennes kråp skall wara skyldt, hafuer tu af Iordenne och Diurom tillberedt henne klädhe. Forsius Phys. 289 (1611). Den åt Högden far, / Som Himlen tillberedt och Jorden grundat har. Frese AndelD 72 (1724, 1726). All möjlig ätbar saltsjöfisk, tillberedd på olika sätt. GHT 1895, nr 283 B, s. 2.
2) (†) till II 10: förbereda (ngt); äv. refl.: förbereda sig (på ngt). Hwar och en Adelsman, som wil sit gods fritt och frälst hafwa, skal .. både på tug och årligen på munstringar wara tilberedde. Tegel E14 62 (1612). Så tilberedes lijkwäl theras Wilje aff honom. Schroderus Os. 1: 750 (1635). De ha sig utan skräck och fasa tilberedt, / At sönderslitne bli’ af grymma Lejons tänder. Frese Pass. 55 (1728).
3) (†) till II 11 a α α’ : bereda (ngt) för utökning av befintligt bestånd. ArkliR 1565, avd. 3; möjl. till 2.
Avledn.: tillberedelse, r. l. f. särsk. (†) till -bereda 2: förberedelse. Om thenne tilberedelsen (till nattvarden) .. talar S. Paulus, ther han säger, at hwar och en skal pröfwe sigh. Carl IX Bew. K 3 b (1604). SP 1809, nr 48, s. 1.
tillberedning, r. l. f.
1) till -bereda 1. Risingh LandB 69 (1671). I tropikerna är den röda pepparn .. ett särdeles värdefullt material vid tillberedning af kurry. Jönsson Gagnv. 247 (1910).
2) (†) till -bereda 2: förberedelse. Schroderus Liv. 65 (1626). jfr: Krigz Tilberedninger / Härtugh och Läger. Brahe Oec. 26 (c. 1580; uppl. 1971). —
(II 5) -BERÄTTIGAD, p. adj. (†) tilldelad l. tillerkänd (ngt) ss. rättighet o. d. (jfr -bördig, -rättig); äv.: som rättmätigt tillkommer (ngn). Annerstedt UUH Bih. 1: 197 (i handl. fr. 1622). At låta en skieppare bekomma sin tilberättigade fracht. G1R 28: 615 (c. 1650). —
(II 5) -BERÄTTIGHET. (†) rättighet. BoupptSthm 1683, s. 857 a, Bil. (1677). —
-BESTÄLLA. (†)
a) (med förtroende) överlämna (ngt) åt (ngn), anförtro; (förtroendefullt) uppdra åt. Forbe(nämn)de godemen, som wij nw same slotzloffue befaledt och tilbetroedh haffue. G1R 11: 223 (1537). Wij Johan then Tridie .. Göre witterligit att Wij haffwe tilbetrodt, och nu medh thette Wårt öpne breff fulkomligen tilbetro thenne .. Her Nils Canuti att han så här effter som här till Biskop i Wexiö Stigdt ware skall. Wallquist EcclSaml. 1–4: 9 (1569). Jag som så ährligen och gagneligen mine tillbetrodde syslor förestådt. VDAkt. 1722, nr 332 (1721). KrigVAH 1835, s. 109.
b) tro (ngn om ngt); tro (ngn, särsk. sig) om (ngt); äv. (med anslutning till till II 13 a): tro (ngt). (Vår vilja är) ath I medt sådane mustring ett flitigt och nöge upseende haffve vele, effter som vij eder ther um fulkomligen tilbetro. G1R 24: 2 (1553). (Jag) beder min k(äre) fr(ände) venligen, han ville .. icke tilbetroo att jag i den ringeste motto därefter skulle haffua trachtatt. AOxenstierna 2: 28 (1611). Sedan i eder tillbetro sådant opå Eder att taga. Gustaf II Adolf 545 (1630). —
(II 5, 13 a) -BETRODD, p. adj. [jfr -betro] (†) betrodd (se d. o. a). Rosén E14HNämnd 168 (i handl. fr. 1561). Eder tienare och tilbetrodde hopman på Wolmar. OxBr. 10: 357 (1633).
Spalt T 1194 band 34, 2004