Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 13 b β) -FINNA. (†) finna (ngt), hitta; befinna. Sedan Hölstren tilfundne. Cederström o. Malmborg ÄLivrustk. 18 (cit. fr. 1655). Thet wore likmätigast, och bäst tilfunnit, at (osv.). Peringskiöld Hkr. 1: 783 (1697).
Spalt T 1220 band 34, 2004