Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILLFÄLLELIG, adj. -are. adv. -EN.
(†)
1) motsv. TILLFÄLLE 2: tillfällig (se TILLFÄLLIG, adj.2 1). Bullernæsius Lögn. 388 (1619). Genom tilfällelige händelser. AdP 1786, s. 184.
Spalt T 1236 band 34, 2004