Publicerad 2004 Lämna synpunkter TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160): TILL-KOMMA, sbst. (-kommo, efter prep.) [fsv. tilkoma] (†) 1) till II 1: ankomst, hitkomst. G1R 4: 32 (1527). LPetri Kr. 8 (1559). 2) till II 8 a β: tillkomst, uppkomst. Falck Und. 131 b (1558). Spalt T 1292 band 34, 2004 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se