| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILLRYGGA- tilryg3a~, ssgsförled.
-LÄGGA, -ning. lägga (ngt) till rygga (se lägga, v. I 21 a), lämna bakom sig; särsk. dels med avs. på avstånd l. vägsträcka: avverka, färdas, dels med avs. på tid l. år o. d.: vara med om, genomleva. När femtio år äro tilryggalagde, när således hvilo-stunden efterhand nalkas, lefver man så mycket upmärksammare på sig sjelf. HH XXXII. 1: 165 (1782). Då (soldaterna) .. sågo största delen af vägen tillryggalagd, Pyreneens pass .. öfverstigne .. hvad trodde de då Alperne vara annat än bergshöjder? Kolmodin Liv. 4: 47 (1843). Mannerheim hade tillryggalagt en lysande bana i det ryska kejsardömets militära tjänst. 11Årt. 5: 134 (1930). Varje tillryggalagd dag var en seger, ty man befästes därigenom i hoppet att ofärdens skugga hade dragit förbi. Malmberg Werfel 40Dag. 141 (1935). Det tar tid för ljuset att tillryggalägga avståndet från Jupiter till jorden. Gerholm NatFilFys. 99 (1971). —
-SLÅ. (†) driva (ngn) tillbaka, tvinga att retirera; särsk. i p. pf. Schroderus Os. III. 2: 339 (1635). Ehuru Sachsarne något längre höllo stånd, blefwo de snart tillryggaslagna. Afzelius Sag. XI. 1: 99 (1868).
Spalt T 1327 band 34, 2004