| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILLSÄTTA til3~sät2a, v. -sätter, -satte, -satt, -satt (se f. ö. SÄTTA, v.3). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -NING (se d. o.); -ARE (se avledn.). (förr äv. skrivet ss. två ord)
1) (numera föga br.) placera l. applicera (ngt) intill ngt l. ngn l. i ngn funktion; jfr SÄTTA TILL I 2, 10.
a) sätta l. foga l. skarva (ngt) till ngt; jfr SÄTTA TILL I 2 a. SthmSlH 1: 194 (1582). Må icke .. någon hädanefter på Fruentimmers kläder få tilsättja och giöra garneringar af annat, än endast samma slags tyg, hwaraf klädningen är gjord. PH 8: 7144 (1766). För .. tredje klass passagerare hade i slutet af tåget tillsatts en s. k. utsiktsvagn. TurÅ 1897, s. 126. Cannelin (1939).
b) placera (ngt) så att det ansluter till (o. verkar på l. mot) ngn l. ngt (jfr SÄTTA TILL I 2 b); äv. övergående i bet.: ansätta (se d. o. I 1 b) (jfr SÄTTA TILL I 10). När een seer, att han kan bruke ådrolåthande, må han öpna ådhren, eller tilsettia .. yglerne. Berchelt PestBeg. B 6 a (1588). (Officeren fick en sup) hwar vtaf han sig öfwer alt modigt betedde, och sin häst .. hitzigt tilsatte sporarna, och red så vp för berget. Humbla Landcr. 136 (1740). En bromscylinder .. försedd med en eller två kannor, som stå i förbindelse med bromsblocken, så att dessa tillsättas, när kannan pressas nedåt eller utåt. Lundberg Lok. 243 (1902). 2NF 34: 845 (1923). — särsk. (†) i fråga om fjättrande, i uttr. tillsätta ngn med ngt, belägga ngn med ngt; jfr BELÄGGA 7 a. BtFinlH 2: 287 (1666). Aldenstund .. Anna sigh til ingen wijdare bekännelse (om trolldom) wille beqwäma med godho .. lät man omsijder tilsättia henne medh handklofwarne. BtFinlH 2: 299 (1667).
c) särsk. med avs. på segel: sätta; jfr SÄTTA TILL I 3 a. Är någon .. så långt i Lää ifrån Fienden, at han honom icke beskiuta kan, dhen skal alle tienlige Segel tilsättia, och sin högsta flijt giöra at komma vp til Fienden. Schmedemann Just. 928 (1685). Auerbach (1915).
2) (numera föga br.) med avs. på öppning l. hål o. d.: försluta, stänga till, täppa till l. igen; äv. (med avs. på (flöde av) vätska): stoppa, hejda. Resterar .. at förmäla, hwarigenom then fuchtighe Substentzen som alla Ögnebleek genom Swetthålen transpirerar, blifwer tilsatt och vppehållen. Palmchron SundhSp. 112 (1642). Tilsätt Hohlet wäl medh Wax. Hildebrand MagNat. 103 (1650). Hålen tillsättas med brädlappar. Fornv. 1908, s. 327.
3) (†) ansätta l. anfalla l. angripa l. attackera l. plåga l. drabba (ngn l. ngt); äv. intr. (se c); jfr SÄTTA TILL II 2.
a) i fråga om krig(shandling) l. annat fysiskt våld; äv. abs.; särsk. i förb. med prep. med o. rektion angivande krig l. våld l. anfall o. d. RA I. 4: 741 (1598). Hans Pålackar wille nu intet så dristigt tillsättia som tilförenne. Petreius Beskr. 1: 16 (1614). Thet war .. med sådant wåld tillsatt, at (osv.). Gustaf II Adolf 194 (1617). Då de Orientaliska och Grekiska Kejsare hårdt tilsattes af åtskilliga fiender, blefwo de som tidast undsatte af Venetianerna. König LärdÖfn. 5: 14 (1747).
b) i allmännare o. mer l. mindre försvagad anv.: ofreda, plåga, hemsöka, sätta åt, (i tal l. skrift) angripa. Thet är .. aff nödenne, att wij medh diwpa suckning och goda betenckning altijd betrachtom, huru hardt och förferliga .. (djävulen) oss tilsettiandes warder vthi the sidsta dagar. PJGothus Savonarola I 8 a (1593). Theszlijkes hafwa någre Påfweske Skribenter .. heele thet Passawiske och Augszburgiske Fördraghet, på thet fiendtligste tilsatt. Schroderus Os. III. 2: 63 (1635). Aldrig var hon uti sådant bekymmer; ingen af des Älskare hade hänne så hårdt tilsatt. Chenon Heywood 3: 173 (1773). — särsk. med saksubj.
α’) i fråga om (häftigt o. hastigt påkommande) sjukdom(sanfall) o. d: angripa, drabba, ansätta; äv. abs. (stundom svårt att skilja från c); jfr SÄTTA TILL II 2 slutet. Petreius Beskr. 2: 93 (1614). (Kyrkoherden) kienner sigh mycket opassligh af een swår passion som honom vndertidhen hårdt tillsättier. VDAkt. 1674, nr 127. (Hon) hade i några år varit plågad med flygande gikt, hvilken höst och våhr alramäst tilsatt. Acrel Chir. 195 (1759).
β’) med annat saksubj.: ansätta, plåga, drabba. Mootgång, siukdom, fattigdom, som alwart tilsätter menniskiones swaga lijff. Baazius Upp. B 5 b (1629). Det myckna wattnet, som dhenne grufwan (i Falun) tillsätter. HSH 31: 239 (1667). Humbla Landcr. 356 (1740).
c) intr.: (plötsligt l. häftigt) drabba l. sätta in (se SÄTTA IN II 3) l. bryta in (se BRYTA IN 2 a) l. tränga in; jfr b slutet α’. Wattnet .. rinner neder i diuupaste Grufwan, serdeeles höst och Wåår, då det så hårdt tillsätter, att (osv.). HSH 40: 57 (1662). När nu barnsnöden med stor sweda och lifs fahra tilsatte (osv.). Swedberg Schibb. 56 (1716). Wädret continuerade i dag med mulen himmel och smådt regn, som skåftals tilsatte. Linné Dal. 100 (1734). Hinner ej muren först blifva igenomtorr .. innan frosten tillsätter, så (osv.). LBÄ 36–38: 93 (1800). — särsk. övergående i bet.: arta sig (illa), vara upplagt för (ngt dåligt). Det var en farlig tilsätning, och der vid en stor lycka, at hennes M:t intet slog hufvudet emot stegen, som det effter all liknelse var tilsatt, då det på en gång hade varit giordt. Bark Bref 2: 190 (1707).
4) foga (se FOGA, v. 4) (ngt) till ngt l. ngn (för att ingå ss. del däri); jfr SÄTTA TILL I 6, TILL-FOGA 7, TILLKOMMA 6.
a) (numera mindre br.) lägga till l. tillfoga (ngt); särsk. i fråga om skrift l. tal; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: ange l. precisera (ngt); jfr SÄTTA TILL I 6 a. Käre son Johan, vij haffve .. latit tilsätie någre artichler udi titt förläningszbreff. G1R 27: 42 (1557). Mons Persson skulle giffwe Nils Ryningh så monge pen(ninga)r tilbake igen såsom mere ähre tilssatte vdj thet breff, therum her för i Doomboken förmäles. HH XIII. 1: 44 (1562). De förnämste af Adeln brukade ej sällan denna tiden at skrifva sig Vi .. med tilsättande endast af förnamnet och upräknande af sina titlar. Kellgren (SVS) 5: 669 (1793). Några anmärkningar och förklaringar torde få tillsättas i slutet. Östergren (1958).
b) (†) bidra med l. skjuta till l. lämna (ngt); äv. med obj. ersatt av prep.-förb., särsk. i uttr. tillsätta med ngt; äv. med indir. obj.: tilldela (ngn ngt); äv. närmande sig l. övergående i bet.: göra, uppnå; jfr SÄTTA TILL I 6 b. (De meddelade) att dhe vele tillsättja medh hestar, effter H. K. M:tz begäran. RP 1: 29 (1626). Så at hwar ärlig Man .. icke skall kunna annars döma, än (att) Hans Kongl. Maj:t under sjelfwa Örligen .. til rolighets erhållande .. hafwer syftat, och märkelige framsteg hafwer tilsatt. HC11H 14: 7 (1660). (Församlingsmedlemmarna ombeds) detta Wercket (dvs. byggandet av en kyrka) at vnderstödia och forthielpa, antingen igenom penninge medels förärande eller dagzwerkens tillsätiande. SthmStadsord. 2: 36 (1684). Hälst som .. (kyrkoherden) ändrade för mig dhen wanliga assignations Listan och gårdarne, och tillsatte mig dhe fattigaste han wiste. VDAkt. 1731, nr 507. KrigVAT 1851, s. 313. — särsk. övergående i bet.: (av)ge; överlåta. Att Gud .. tilsatt sitt löfte, att han will bönhöra oss. KyrkohÅ 1931, s. 238 (1540). Then högheet och myndigheet, som wij .. wår Fadherbrodher .. hadhe föörährat och tilsatt. Chesnecopherus Skäl Aaa 1 a (1607). Kroppen tillsätter af sitt eget ägghviteförråd och organen förlora ägghvita. Hallin Hels. 1: 141 (1885).
c) med avs. på ingrediens l. beståndsdel o. d. (i ngt som skall färdigställas): tillfoga, inblanda, blanda i; äv. (numera bl. tillf.) oeg. l. mer l. mindre bildl.; jfr FÖRSÄTTA, v.2 3, SÄTTA TILL I 9. Tillsätta ngt ngt l. ngt till l. i ngt. Tillsätta (ngt) med ngt. Tillsätt salt efter behag. (Archimedes) fann Gullsmedens flärd och tiufuerij, vptäckiandes huru myckit Silfuer han hade tillsatt i Cronan, i ställe för gull. Stiernhielm Arch. B 1 a (1644). Ändamålet med att tillsätta leran kalk, är tvåfaldigt. Gundberg Tegel 29 (1860). Då .. (såsen) är färdig att koka upp, tillsättas ett par skedar madeira eller gammalt franskt vin. Langlet Husm. 365 (1884). Nere på gatan var det skratt och sorl, då och då tillsatt med ett litet slagsmål utanför krogen. Bergman Dröm. 197 (1904). Varje ladugård i Norrbotten är försedd med eldstad, där man kokar vatten åt kreaturen och tillsätter det med hö och kli. Haglund Lappl. 45 (1934). — jfr O-TILLSATT.
d) (†) övergående i bet.: ersätta. ÅngermDomb. 1640, fol. 156 (med avs. på pengar). Then subtile Substantzen (som lämnar kroppen) blifwer genom Lufften, then hårde genom Maten, then fuchtighe genom Dricken mäst restituerat och tilsatt. Palmchron SundhSp. D 2 a (1642).
6) [möjl. eg. bildl. anv. av 1] ss. beteckning för ngns l. ngts placering i icke (l. mindre uttalad) rumslig mening samt i förbleknad anv. härav: sätta l. anställa l. utnämna l. inrätta l. upprätta l. grunda o. d.
a) anställa l. utse l. utnämna l. förordna (ngn att utföra l. inneha syssla l. uppgift l. befattning l. tjänst l. ämbete o. d.); äv. med av konj. som (förr äv. prep. till) inledd bestämning betecknande innehavare av syssla osv.; förr äv. med två obj. dels i uttr. tillsätta ngn ngt, ålägga osv. (ngn) att utföra l. inneha (syssla osv.), dels i uttr. tillsätta ngn ngn övergående i bet.: tilldela (ss. hjälp l. styresman o. d.); jfr SÄTTA, v.3 I 11 a α, SÄTTA TILL I 1, TILL-FÖRORDNA 2, TILL-SKIPA 3. G1R 15: 338 (1543). En qwinne .. som war tilssatt vdj margreffwens hws att holle reent. HH XIII. 1: 29 (1562). (De) hafwa och most ingen annan taga ock anamma til sin Storfurste, vthan then som Tataren wille them ordna och tilsetia. Petreius Beskr. 2: 18 (1614). Ingen må få gå från Branden eller det arbete han tilsatt är. PH 13: 54 (1784). Enligt villkoren vid Kalmare Union 1397 .. skulle .. endast infödde män tillsättas till embetsmän. Palmblad Norige 253 (1846). Det började redan då han tillsattes som DC-kapten 1994. SvD 19 ⁄ 12 1997, s. 52.
b) med personobj. betecknande innehavare av uppgift l. befattning l. tjänst l. ämbete o. d.: utnämna l. utse l. förordna; jfr SÄTTA TILL I 1, TILL-FÖRORDNA 2. Chefen tillsattes mot personalens vilja. Skråordn. 180 (1596: tilsante; sannol. felaktigt för tilsatte). Samma dagh tillsattes skottmänn. 3SthmTb. 5: 18 (1603). Konungen kunde wid församlingarne afsätta odugelige Präster och tienlige tilsätta. Dalin Hist. III. 1: 172 (1761). Skola Riksens Ständer tilsätta Förmyndare för en omyndig Konung. RO 1810, § 62. Redan 1812 tillsattes ryske språklärare vid alla publika skolor (i Finland). Schauman 6Årt. 1: 14 (1892). Riksbanken har fyra bankråd som tillsättas på ett år i taget. SvD 23 ⁄ 10 1937, s. 8. — jfr NY-TILLSATT.
c) med sakobj. betecknande befattning l. tjänst l. ämbete o. d.: besätta (se d. o. III 6 a α); i sht förr äv. med obj. betecknande ämbetsområde o. d.; jfr d. Dessa tjänster tillsätts av regeringen. Tillsätta en tjänst med ngn. Rikets högsta Ämbeten .. skulle .. blifva ordentligen tillsatte med infödde Svenske män. Hallenberg Hist. 1: 196 (1790). (Svenskar o. danskar ingick 1450) ett hemligt förbund, att twinga Karl afsäga sig rättigheten att af- och tillsätta länen. Fryxell Ber. 2: 177 (1826). Han hade icke något .. intresse av saken, då professuren praktiskt taget redan var tillsatt. Siwertz JoDr. 115 (1928). De ständiga utskotten skola .. tillsättas vid varje lagtima riksdag. SvRiksd. 11: 71 (1934). — jfr O-TILLSATT.
d) med sakobj. betecknande kollektiv l. grupp o. d. för utförande av viss verksamhet o. d. (i sht förr äv. med obj. betecknande institution l. ämbete o. d.): inrätta (se INRÄTTA, v.2 1), utse; stundom svårt att skilja från c; förr äv. övergående i bet.: inrätta (se INRÄTTA, v.2 2), bringa till stånd; jfr SÄTTA TILL I 11. Regeringen har tillsatt en utredning. Visse Bryggieri skola tillsättas såväl på Malmarne som i staden. SDS 27 ⁄ 2 1899, s. 3 (1602). Man utsåg Spannmåls-kommissioner / .. Man tillsatt Mäsknings-direktioner. JGOxenstierna 2: 296 (1795, 1806). Skulle Riksens Ständer finna flere Utskott vara af nöden, må de af Ständerne obehindradt tillsättas. RO 1810, § 36. Pedagogien i Vrigstad är tillsatt, men ännu icke öppnad, emedan det nya lärohuset står under byggnad. Tegnér (WB) 5: 357 (1826). En diplomatisk kommitté, som tillsatts för att utreda mysteriet. Wieselgren Waln LandsflH 276 (1934).
e) (†) med sakobj.: samla l. sammanställa (ngt). Thetta äro ock Salomos Ordspråk, hwilken här tilsatt haffua Hiskia män Juda Konungs. Ordspr. 25: 1 (Bib. 1541; Bib. 1999: samlade av Hiskias .. män).
7) [eg. bildl. anv. av 1] (†) i fråga om relation (se d. o. 2 (b)) l. proportion o. d.: åsätta, bestämma, fastställa. En Raisonabell proportion (bör) tillsettias emellan gårdarnes bruk och willkor sampt Skatternes affleggiande. HSH 31: 400 (1675).
8) (†) i utvidgad l. bildl. anv. av 1 o. 4, med avs. på egendom l. liv o. d.: använda, satsa, riskera; offra, förlora; jfr SÄTTA TILL I 7.
a) med avs. på egendom, i sht pengar.
α) använda, spendera, satsa (för att få ngt i gengäld); äv. utan obj. Svart G1 162 (1561). Då måste den rika nationen tilsätta af sit guld och silfver, för at få de utländska varor som hon ej .. kan upväga med sina varor. Höijer 4: 93 (c. 1800). Ryssland måste årligen på denna eröfring (dvs. Amurområdet) tillsätta stora summor. NF 1: 661 (1876). Synnerligen angelägen var .. (prästen) om barnens .. uppfostran och frågade ej efter, hvad han af egna medel tillsatte för detta ändamål. Hagström Herdam. 3: 622 (1899). 3SAH XXXVII. 1: 33 (1926).
β) lägga ut utan att få ngt tillbaka, lägga ut o. förlora, släppa till; äv. abs.; äv. närmande sig l. övergående i bet.: förslösa; jfr SÄTTA TILL I 7 a. På dett att jagh icke må för Cronones schuldh tillsettie, altt thett jagh kann hafve ärfft och förverfft. OxBr. 5: 120 (1616). (Borgerskapet höjer priset på) hwadh som helst Adelssmannen .. behöfwer kiöpa .. så att Adelssmannen vthj alla motto moste tillsettia, Oansedt att mynttet faller och Spannemålen är i ringa Prijs. RARP 1: 193 (1632). Waren betänkte, at lösa mig redeligen ut för all min kostnad, mit Fäderne och Möderne-arf, som jag för riket måst tilsättia. Dalin Hist. III. 1: 167 (1761). Tillsätta sin förmögenhet på processer. Meurman (1847). Cannelin (1921).
b) allmännare: offra l. förlora l. mista o. d. (ngt l. ngn); jfr SÄTTA TILL I 7 b. Och förnam .. Kon. Christiern, at han icke kunde niderleggie the Svenske, med mindre at han utaf sina iu så monge eller ähn fleere tillsettia moste. LPetri Kr. 124 (1559). Hvem angår .. numera denna sak, då riket dervid icke tillsatte en skilling. Hellberg Samtida 1: 107 (cit. fr. 1841). Auerbach (1915: tillsättande). jfr: IllSvOrdb. (1964). — särsk.
α) med obj. betecknande tid l. tidens gång: offra, använda (för arbete l. resa o. d.); äv. övergående i bet.: tillbringa, låta förflyta; jfr SÄTTA TILL I 7 b α. Skrif til Efterwärldzens Minne / .. Hur’ han til Kongens Tienst båd’ Dag och Natt tilsatte. Brobergen 162 (1694, 1708). Nu God Natt i Skogar swale / .. Hoos hwilka iag mång sötan Stund tillsatt. Dahlstierna (SVS) 342 (c. 1696). Pacific-banans trehundra mil, på hvilka yankeen ännu i dag måste tillsätta sju hela dagar. Björling Sol. 7 (1870).
β) i fråga om att offra l. (vanl., allmännare) förlora l. mista livet; särsk. i uttr. tillsätta livet; jfr SÄTTA TILL I 7 b β (α’, β’). Predicanterne .. måste .. theres Huffuudh tilsättia. Lælius Bünting Res. 1: 199 (1588). Ett capell motte byggjas på dhen orthen .. (G. II A.) sitt lijff tilsatt haffver. RP 3: 8 (1633). En duell, hvarvid en hoppfull ung man tillsatte lifvet. Wingård Minn. 2: 10 (1846). Cannelin (1939).
γ) med avs. på hälsa: offra, förlora; förstöra; jfr SÄTTA TILL I 7 b γ. At Hr Öfverst-Lieutenant von Bielow altid med mycken distinction tient och uti riksens tienst tilsatt sin hälsa och välfärd. 2RARP 8: 401 (1734). Welander VenerSj. 23 (i handl. fr. 1796).
c) i uttr. tillsätta ögonen, låta sorg l. smärta ta sig uttryck i tårar, eg. ”ta till” l. ”sätta in” ögonen; jfr SÄTTA TILL I 7 b β ε’. ReflStormakt. 58 (1665).
9) [eg. bildl. anv. av 1] (†) i sådana uttr. som tillsätta ngt l. ngn tro, tillsätta tro till ngt l. ngn, sätta tro till ngt l. ngn; jfr SÄTTA, v.3 I 15 b γ γ’ slutet. Kærliga bidiendis edher alle .. athij tiil slighe skalkar och lygnare ingen tro tilsettie. G1R 2: 71 (1525). Magneten tordes wi, för åtskilliga orsaker skull, mycket slät tro tilsättia. Humbla Landcr. 396 (1740).
TILLSÄTTELSE, r. l. f. [jfr d. tilsættelse] (†)
1) till 3 (a, b): angrepp o. d. Fiendernas hefftigha tilsättielse. Paulinus Gothus Stiernsköld G 1 a (1628).
2) till 4 (a): tillägg o. d. Giff till kenne, huru myckijn schadhe .. (de finska gränsbönderna) fååt haffue, och scriff mich till wtan någen tilsättelsse. HFinlH 4: 278 (1556). Stiernman PVetA 1758, s. 19.
3) till 6 (b): tillsättning (se d. o. 6). Kyrkiowerdars .. till- och ifrånsättielse. KOF 2: 451 (c. 1655).
Spalt T 1404 band 34, 2004