| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
-VÄNDA, -else (†, Lind 1: 1890 (1749)), -ning (numera mindre br., PErici Musæus 2: 374 a (1582), Ekblad 229 (1764)). [fsv. tilvända]
2) till II 2 b: vända (ngt) till, vända l. rikta hit- l. ditåt; förr äv. med indir. obj.: vända (hän) (ngt) mot (ngn) (särsk. (åtm. delvis med oklar avgränsning från 3) bildl., med avs. på (o)nåd l. (o)gunst o. d.); särsk. (o. numera nästan bl.) i p. pf., särsk. bildl., särsk. (o. numera i sht) dels ss. senare led i ssgr: som visar l. ägnar intresse l. engagemang l. förståelse för l. medvetenhet om l. uppmärksamhet åt (det som anges i förleden) (särsk. i ssgn samhälls-tillvänd (se nedan)), dels pregnant: som (enligt förhärskande föreställningar) uppvisar rätt slags intresse osv. (i sht inskränktare (o. möjl. elliptiskt för): samhällstillvänd). (Vi) haffue .. tiiluenth them wår gunst vilie oc wenskenskap igen. G1R 6: 104 (1529). Så äre wij ödmiukeligenn begieranndes, at E(rs) K(unglig) M(ajestä)tt oss något misshagh icke wille tillwända. LReg. 185 (1624). Iag fick intet annat swar än att han i samma ögnableck mig ryggen tillwände och ifrån mig gick. KKD 2: 286 (1718). Med tillvändt öra kämpen quädet drack. Stagnelius (SVS) 3: 22 (1814). (Boken) tar .. upp problem, som kanske inte är så uppenbara i dessa tider av tillvända böcker om allt det där som är omedelbart synligt. SvD 12 ⁄ 11 1973, s. 10. jfr: Apropå .. vårt kulturliv blir det verkligen för varje dag mera progressivt och samhällstillvänt. SvD 9 ⁄ 3 1969, s. 4.
3) (†) till II 5: tilldela l. tillerkänna (ngn ngt); äv. dels med refl. indir. obj.: tillägna l. tillskansa (sig ngt), dels med det indir. obj. ersatt av prep.-förb. inledd av åt; ss. vbalsbst. –ning äv. konkret(are), övergående i bet.: tillgång (se d. o. 4 o. 2); jfr 2. Doch vele vij .. här medh förordnat .. hafve, at ingen af våre käre söner skal .. tillåtet varda någet af then deel, vij them nu af cronan .. förländt hafve, någre främmande eller inländske til någen ägendom .. at tilvända, sälie .. eller försättie. G1R 29: 553 (1560). Är altså den förnämsta tillwänning, slätbon hafwer, spanmålen och den derefter blefne halm, till penningar och creaturs födo. HTSkån. 2: 375 (1759). (Skogsbönderna har tillräckligt med hö) så at de wähl creatur underhålla och försälja kunna, hwilcket .. är almogens endaste tillwänning till penningar. HTSkån. 2: 376 (1759). Bolin Statsl. 1: 24 (1868: åt). Jag har på kort tid tillvändt mig ansenliga summor. Lundegård Struensee 3: 262 (1900).
4) (numera mindre br.) till II 8 b α, i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: upp- och nedvänd, ”tillstökad”. Moberg Utvandr. 339 (1949). Moberg SistBr. 296 (1959).
5) (†) till II 10 b: använda (ngt, särsk. flit), ta i bruk. Ath then schath baadhe koper iærn och andre waror wj schule haffwa tilwenth j salth hwmbla och klædhe och opholleth wor gardh mett ær oss nw alth aff hendherna. G1R 3: 175 (1526). (Gud befaller) at the all mögeligh flijt tilwenda skola, at dråparen må warda fången. LPetri Mandr. F 6 a (1562). Nu må tu Dödh, tin Konst tilwända. Dalius Valet. C 6 a (1681).
Avledn.: tillvändhet, r. l. f. särsk. till -vända 2, särsk.: egenskap att visa l. visande av intresse l. engagemang l. medvetenhet o. d. En ny tillvändhet mot samtidens sociala, ekonomiska och politiska frågor, en vaknande politisk medvetenhet. VLösen 1969, s. 651. —
(II (8 b α,) 10) -VÄNJA, -else (†, Linc. G 5 b (1640), Ekblad 385 (1764)), -ning. [fsv. tilvänia] vänja (ngn l. ngt) (fullständigt) vid (ngt); äv. (o. utom när det direkta obj. utgörs av inf.-förb. (l. att-sats) l. det indir. obj. av refl. pron. numera nästan bl.) dels med det direkta obj. ersatt av prep.-förb. inledd av i sht vid l. till, dels med bara ett obj.: göra (ngn l. ngt) (fullständigt) van; ss. vbalsbst. -ning (jfr slutet) äv. med särskild tanke på i vilken mån man vant sig vid ngt; i sht förr äv. utan indir. obj.: vänja sig vid (ngt) (särsk. (o. numera bl.) i p. pf.: som man har vant sig vid, invand). Det beror på tillvänjningen hur mycket man kan klara av. Vij .. (såg) gerne, att tu .. ville nu i tin ungdom tilvenije tigh ath bestelle, hvadt som nödtorfften fordrer. G1R 26: 612 (1556). Ähr och någon som lust hafwer till studierne, så hindrass han doch, sompt af fattigdom, sompt af sochnegånger, och .. tillwenniess månge odygder, dryk .. lättiegång och annat slijkt. Annerstedt UUH Bih. 1: 147 (i handl. fr. 1620). Godz och inkomster .. tildeltes (till klostren), at Barnen och vngdomen motte ther vnderwijsas i Christendomen, och tilwänias til Gudachtigheetennes öfning. Ekman Siönödzl. 317 (1680). För at .. (vid landskapsmålning) något litet tilvänja handen, bör man copiera goda originaler som föreställa trän. Miniatursk. 44 (1784). Den som under en hel öfningsrik lifstid har tillwant sig ett wisst lefnadssätt. Thomander Pred. 2: 45 (1849). Med sin tillvanda och beundransvärda sjelfbeherrskning visade han sig sällan retlig under sin ledning af de parlamentariska göromålen. SvT 1852, nr 25, s. 4. Sverige håller på att tillvänjas vid kränkningarna. SvD 2 ⁄ 8 1988, s. 2. särsk. med tanke på att (alltmer ökande) beroende uppstår (särsk. av läkemedel l. drog o. d.); särsk. ss. vbalsbst. -ning. Tirfing 1924, s. 49. Vid tillvänjning .. blir det ofta en viss ökning av doserna och man blir allt starkare beroende av att få tillräckligt stora doser. SvD(A) 30 ⁄ 11 1965, s. 4.
Ssgr: tillvänjnings-effekt. särsk. till slutet. Att alkoholen på grund av dess tillvänjningseffekt inte kan behandlas som en vara vilken som helst. Motorför. 1955, nr 10, s. 23.
Spalt T 1453 band 34, 2004