| Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TIPPA tip3a2, v.4 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
I. intr.
1) till följd av kraftig lutning falla l. störta (omkull), välta; äv. om person: (tappa balansen o.) falla (omkull); särsk. dels i uttr. tippa runt, slå runt (jfr SLÅ, v. I 2 r δ), dels i uttr. tippa över ända, falla omkull l. över ända; äv. i bildl. anv. Bakkälken tippade, hvarunder kettingen lossade och stenen halkade af densamma. SD 1896, nr 133, s. 8. Lasten, som bestod av björkved, tippade över en renhållningsarbetare, som kom gående på trottoaren. GHT 1944, nr 40, s. 5. I en bäck tippar gumman överända ner i vattnet. ModLärFÅ 1953, s. 111. Plötsligt tippade båten runt. SvD(A) 9 ⁄ 4 1965, s. 20. Har man dessutom problem i skolan på grund av att man inte lärt sig läsa och skriva kan det bli just detta som gör att man tippar över kanten. DN 1 ⁄ 11 1994, s. B20.
2) om behållare o. d. (i sht om vagn för transport av slagg l. malm o. d.): kraftigt luta (så att innehållet töms ut); i sht om behållare som konstruerats för att kunna tömmas på detta sätt. Slaggen tages i en vagn, som tippar åt sidan. JernkA 1886, s. 201. Rostet (till besparingskokaren) är inrättat så, att man med ett tryck av spiskroken får det att tippa och tömma den blivna askan i spisen. KatalÅhlénHolm 37: 141 (1916). Då (gruv)vagnen skall tömmas, köres den ut på tippspåret, där den tippar af sin egen tyngd. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 24. Tippvagn skall ha låsanordning, som hindrar korgen att tippa oavsiktligt. SvByggkatal. 1955, s. 50. — jfr SJÄLV-TIPPANDE o. SID-TIPPNING.
3) luta (i viss riktning), inta lutande position; i sht ss. p. pf. i adjektivisk anv. l. ss. vbalsbst. –ning; äv. i bildl. anv., om förskjutning av styrke- l. jämviktsförhållande. Molarerna i underkäken äro lätt ”tippade” och en aning lösa. SvTandläkT 1932, s. 370. (Genom motorns) högt belägna anbringningspunkter .. undvikes, att motorn tippar vid starka accelerationer i åkriktningen. TT 1941, Allm. s. 23. Genom att noga registrera tippningen av markytan i området har det varit möjligt att bestämma utflödet av lava från den underjordiska magmakammaren. Stephansson SvVandr. 34 (1983). Den inre balansen inom EU tippar norrut. GbgP 3 ⁄ 3 1994, s. 13.
II. tr.
1) motsv. I 1; med avs. på sak l. person: fälla (omkull) gm att kraftigt luta, knuffa l. stjälpa l. välta (omkull); särsk. i uttr. tippa ngt l. ngn över ända, stjälpa l. välta över ända; äv. i bildl. anv. Troligen hade han ensam tippat (de anfallande) rallarne öfverbord .. därest de icke (osv.). GHT 1898, nr 129 B, s. 1. Ännu hade de inte tippat den rangliga kanoten. Robinsonböck. 1: 132 (1945). Mängden fakta .. hotar hela tiden att tippa texten över ända. GbgP 8 ⁄ 7 1988, s. 4. Många frysbilar har tippats över ända av rasande bretagniska fiskare och lasten strötts ut på motorvägen. DN 12 ⁄ 2 1994, s. C4.
2) motsv. I 2; i sht i pass. l. ss. vbalsbst. -ning; särsk.
a) med avs. på behållare o. d.: (bringa att) kraftigt luta (så att innehållet töms ut), stjälpa (se STJÄLPA, v. II 8 a); äv. med inbegrepp av b. TurÅ 1896, s. 62. Holländarevagn, har högt liggande behållare, som tippas medelst ett baktill sittande handtag. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 77. Tippningen av släpvagnen kan ordnas med hjälp av en separat motor på släpvagnen. Vägmaskinl. 283 (1942). — jfr SID-TIPPNING.
b) med avs. på innehållet i behållare o. d.: tömma (ur) gm att kraftigt luta, avstjälpa l. utstjälpa (jfr STJÄLPA, v. II 8 b); äv. utan (närmare) tanke på behållare, övergående i bet.: slänga, göra sig av med. Tippning av sopor förbjuden. Hela apparaten är rörlig omkring en axel, så att innehållet i dess öfre rum kan tippas i en understäld vagn. JernkA 1892, s. 37. Kolhuset .. var så inrättat, att man kunde köra in i det på en stor brygga för att tippa kolet i den ficka, som tillhörde hyttebrukaren. VästmFmÅ 16: 74 (1926). Det är .. en avsevärd del av soporna som helt enkelt tippas i sjön. SvD(A) 1931, nr 49, s. 5. Lossning (av träkol) avses ske genom tippning från automobilen i järnvägsvagn. SFS 1942, s. 266. Det verkar som om .. (den mördade) tippats ur bilen. GHT 1947, nr 9, s. 20. På motsatta stranden tippade en bil sin snölast. FemFinFörf. 61 (1974). — jfr SLAM-, SNÖ-TIPPNING.
3) motsv. I 3; med avs. på sak.: (bringa att) luta; stundom äv. med obj. ersatt av prep.-uttr.; i fråga om upprepad rörelse äv.: vicka. KemT 1907, s. 68. Vår gamla gungstol, vilken han .. tippade fram och tillbaka på golvet. Aronson SlumpMyndl. 164 (1922). Som en blixt rusade han fram, och just innan Sixten hade fått fotfäste på torra land tippade han en aning på plankan. Lindgren MästBlomkv. 77 (1946). Två .. sjuksköterskor kom i störtsprång från expeditionen, tippade sängen. Jersild BabH 290 (1978).
TIPPA UR10 4. till II 2 b: stjälpa l. tömma ur (ngt) gm tippning. Ständigt kom nya skopor åkande fram efter linbanan, tippade ur sitt innehåll och vände tillbaka efter mera. Olzon Llewellyn GrönDal 76 (1940). —
TIPPA ÖVER10 40.
1) till I 1 (o. 3): till följd av kraftig lutning falla l. välta omkull, tippa runt l. över ända; äv. i bildl. anv., dels om förskjutning av styrke- l. jämviktsförhållande, dels övergående i bet.: övergå (i ngt) l. förändras (till ngt). VFl. 1913, s. 106. De ställde lumpkärran alldeles vid kajkanten så att den när som helst kunde tippa över. Wästberg Kung. 418 (1955). Vågskålen tippar över till den trista moralismens fördel. DN 22 ⁄ 4 1998, s. B2. Det skulle kunna tippa över i ren underhållning. Expressen 25 ⁄ 9 2003, s. 6.
2) till II 1: gm att kraftigt luta välta l. stjälpa l. vända över (ngt). HantvB I. 8. 1: 64 (1939). Ta ut formen och tippa över kycklingen till andra bröstsidan. Expressen 22 ⁄ 9 2000, s. 52.
-BRYGGA. (numera bl. tillf.) brygga (se brygga, sbst.1 2) där malm o. d. tippas (o. lagras). SD(A) 1902, nr 541, s. 3. —
(II 3) -BRÄDA. om tippbar bräda avsedd för l. använd vid medicinsk behandling l. vid rehabilitering l. träning o. d. SvD 1 ⁄ 2 1977, s. 17. —
-FLAK. på lastbil l. annat fordon: flak (se flak, sbst.1 4 slutet) som medelst tippanordning kan lutas (o. tömmas). Vägmaskinl. 283 (1942). —
-KÄRRA. kärra med tippbar korg, stjälpkärra. Klint (1906). Vid de minsta sprängningsarbetena användas tippkärror för transporterna. IngHb. 5: 1197 (1948). —
-MASSA. massa (se massa, sbst.2 3) (av jord l. sten l. sopor o. d.) som tippats l. avses att tippas; vanl. i pl. SvD(A) 20 ⁄ 11 1958, s. 10. Stockholms gröna kullar, uppbyggda de senaste decennierna av miljontals kubikmeter tippmassor, lockar fjällfåglarna. DN 10 ⁄ 11 1996, s. C1. —
-PLATS. plats för tippning (av jord l. sten l. sopor l. snö o. d.), avstjälpningsplats, (del av) tipp (se tipp, sbst.2 1); jfr -ställe o. tippnings-plats. SD(A) 7 ⁄ 11 1906, s. 12. Tippning av fyllning medgives .. efter anmälan hos vakten, vilken anvisar lämplig tipplats. UNT 8 ⁄ 11 1941, s. 2. —
-SKOPA. skopa (se skopa, sbst.1 2) med tippanordning. Cannelin (1921). Å tippskopa .. har tyngdpunkten sådant läge .. när skopan är fylld, att den kommer att tömma sig själv så fort spärren öppnas. IngHb. 2: 476 (1948). —
(I 1) -SKYDD. (anordning till) skydd (se d. o. 2 b slutet) mot tippning. Säkerhetshandb. 15 (1990). Spisen ska .. vara försedd med tippskydd, så att den inte kan välta. SDS 9 ⁄ 3 1995, s. C7. —
-SPÅR. om för ändamålet särskilt avsett (järnvägs)spår där (tipp)vagnar tippas l. tippar. Simmons FlKiruna 300 (1910). Då (gruv)vagnen skall tömmas, köres den ut på tippspåret, där den tippar af sin egen tyngd. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 24. —
-STOCK. (förr) Tippstock, (dvs.) vid kaj utlagd stock för att kvarhålla fordon vid afstjälpning. Ålund Ant. (c. 1900). —
-VAGN. (järnvägs)vagn med (i sidled) tippbar korg (för transport o. lossning av slagg l. malm l. jord o. d.). Wetterdal Grufbr. 282 (1878). Om lastningen sker i ett tåg med tippvagnar, som undan för undan skjutas fram av ett lok, kan man (osv.). Vägmaskinl. 293 (1942). jfr sido-tippvagn.
B: TIPPNINGS-ANORDNING~020. tippanordning. PT 1909, nr 242 B, s. 2. Vid de tidigaste konstruktionerna pumpades hydrauliska tippningsanordningar för hand. Moberg JordbrMek. 494 (1989). —
1) (förr) om person som (yrkesmässigt) skötte l. handhade tippning (i sht vid gruvbrytning och järnvägsbyggande). SocDem. 25 ⁄ 8 1893, s. 2. Dugliga jordarbetare, Gropare, Tippare, Stenarbetare och Timmermän. SDS 21 ⁄ 3 1901, s. 4. jfr: Malmtippare. JernkA 1886, s. 162.
2) (i fackspr.) anordning l. apparat för tippning; äv. ss. senare led i ssgn sido-tippare: i sidled tippbar vagn (jfr sido-tippvagn). TT 1902, V. s. 12. Remtransportören .. som är försedd med en automatisk, rörlig tippare. TT 1903, K. s. 40. jfr plattforms-tippare. —
TIPPBAR, adj. till II 2 o. II 3: som kan tippas l. lutas; särsk. om behållare o. d.: som kan tömmas gm tippning. Korgen (på s. k. rundtippare) är tippbar åt alla håll. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 22. Bilvagn med tippbart flak. SkånD(B) 1957, nr 279, s. 16. Teatern har fått en tippbar vridscen. GbgP 23 ⁄ 1 2003, s. 47.
Spalt T 1601 band 34, 2005