| Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TIRRA tir3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(numera mindre br.) om (små)fåglar, i sht lärkor: kvittra, drilla; jfr TILLRA 2, TIRLA. Broman Glys. 3: 269 (c. 1730). Sånglärkan .. som under sin upstigande flygt från åkerfälten, ständigt drillar och tirrar. Fischerström Mäl. 167 (1785). Lockrop och sång äro hos hussvalan ett tirrande kvitter. Rösiö SvFågl. 130 (1946). Östergren (1958).
Spalt T 1615 band 34, 2005