Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TITULATUR tit1ɯlatɯ4r, r. l. f. (RP 18: 51 (1658) osv.) ((†) n. Flintberg Lagf. 4: 599 (i handl. fr. 1762), 3SAH LII. 2: 490 (1792)); best. -en; pl. -er (Hof Underr. 75 (1766) osv.) ((†) = Sahlstedt (1773)).
titel (se TITEL, sbst.1 4) l. titlar; särsk. dels: sätt att titulera ngn, dels sammanfattande, om en persons l. yrkeskategoris o. d. alla titlar. Kunde dhet göras ett vist aftaal om titulaturen, vore så mycket bättre. RP 18: 51 (1658). Äfvenledes anhåller jag att Du vid tillfälle ville uppsätta och sända mig Titulatur för alla grader inom Presteståndet. VLBibl. Brev 3 ⁄ 4 1823. Hans Excellence, Riksdrotset, Hofrätts-Presidenten, Academie-Cantzleren .. herr Grefve Carl Axel Wachtmeister .. Ni Cantzlifolk äro fördjeflade i långa titulaturer. Almqvist DrJ 224 (1834). Pastor Persson – den titulaturen hade alltmer börjat slå igenom. Gustaf-Janson GodVänn. 254 (1955). (E. Tuneld) fäste sig vid de många olika titulaturerna – kapten, sjökapten, skeppare, skutskeppare. 3SAH LXVIII. 1: 177 (1959). Det finns alltid en del gäster .. som håller styvt på titulaturen. Gustaf-Janson Myl. 54 (1965). — särsk. (†) i sådana uttr. som bortlägga titulaturen, inte använda titel längre; jfr TITEL, sbst.1 4 c. Högtärade Gynnare och Wän! Titulaturen är således ”med tilladelse” aflagd, och ingen är gladare deråt, än jag. 3SAH XXXIX. 2: 152 (1825). Der blef jag på det allra hjertligaste sätt emottagen och ville han genast, att jag skulle bortlägga titulaturen. Svanberg RedLefn. 179 (1882).
Spalt T 1644 band 34, 2005