Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TJEREMISS ɟär1ämis4, m. ⁄ ⁄ (ig.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(czeremis 1614. czermiss 1710. scheremiss 1710–1722 (:Scheremiss byen). seremjs 1711. tjeremiss (tsch-, tsj-) 1813 osv.)
Etymologi
[jfr nor. tsjeremiss, t. tscherremisse, eng. cheremis(s), tcheremiss; av ry. tjeremis, av en volgabulgarisk ordstam motsv. tjuvasjiska śarmys; av ovisst ursprung]
(numera mindre br.) om person tillhörande det finsk-ugriska folket mari; i pl. äv. sammanfattande, om detta folk. Vndantagandes at Mordua boo alla vthi hws, oc hafua flere gårdar, bättre bygde än som the Czeremiser. Petreius Beskr. 1: 36 (1614). En fattig tscheremiss .. / i djurhud klädd .. / med hedendomens mörker i sitt hjerta. Topelius Ljung 48 (1872, 1889). Marier, även kallade tjeremisser, ett folk som lever i republiken Mari, Ryska federationen. NE 13: 78 (1994).
Ssg: TJEREMISS-BY. (numera mindre br.) Gingo vi effter middagen ifrån Schantzarin och rustade på vägen vidh Scheremiss byen Sum. HH XVIII. 4: 93 (1722).
Avledn.: TJEREMISSISK, adj. (numera mindre br.) som utgör l. härrör från l. har avseende på l. utmärker tjeremiss(er). ASScF 4: Minnestal 1: 35 (1853, 1856).
Avledn.: tjeremissiska, r. l. f. (numera mindre br.) det mariska språket, mari. Landsm. 1: 543 (1880).

 

Spalt T 1659 band 34, 2005

Webbansvarig