Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TJUR ɟɯ4r, sbst.3, r. l. m. (Möller (1807) osv.) ((†) n. LoW (1911)); best. -en (ss. n. -et); pl. -ar; äv. TJÖR ɟœ4r, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(kjur 1762 (: Tallkjur). kjör (kiö-) 1724–1762 (: Tallkjör). tjuder 1905. tjur (tiu(h)-) c. 1645 (: Grantiur) osv. tjör (tiö-) 1716 (: TiörIsen) osv. tjörn (tiö-) 1732–1743)
Anm. 1:o Formen tjörn är möjl. sg. best. av tjör. 2:o I Rudbeck D. Ä. Atl. 3: 685 (1698) förekommer ordet sannol. på grund av missuppfattning ss. översättning av gr. ϑύρσος, stav; jfr gran-tjur 2. Den angivna bet. ungt barrträd är oriktig.
Etymologi
[sv. dial. tjur, tjör, tjor; jfr fvn. tjǫrr (pl. tyrvir), svärd; sannol. till den stam som äv. föreligger i TJÄRA, sbst.]
om mörk o. (mycket) kådrik o. hård ved (bildad till följd av tryck på o. kraftig förvedning av den sida av gren l. stam som är vänd mot marken) i lutande l. krokigt växande barrträd; äv. dels: barrträd l. virke med tjur, dels i utvidgad l. oeg. anv., om bildning (särsk. i fråga om is l. bergart o. d.) som har en med tjur överensstämmande konsistens l. struktur o. d.; numera nästan bl. ss. förled i ssgr. Broman Glys. 3: 757 (1724). Tiörn eller Tiur är intet annat än trädet af tall, som wuxit wid eller uti kiärr, dock ej med rak stam utan lutande, på hwilket träd den undra sidan är hårdare. VetAH 1740, s. 221. Tiur af horn eller trä. Juslenius 200 (1745). Jag är hård likt furans tjur, / som mot nordan vätter. Karlfeldt FridVis. 53 (1898). Å tallen hindrar ett rikligt kådflöde rötskadors uppkomst .. Det bildas s. k. tjur .. i hvilken rötan saknar förmåga att utbreda sig. SkogsvT 1907, s. 173. När man (vid skidtillverkning) fått till tjuren, så att den kan böjas, utan att man behöver torka ämnet (osv.). SkrHVSamfU XXVIII. 3: 120 (1933). — jfr BLOD-, GRAN-, TALL-TJUR.
Ssgr: TJUR-BILDNING. bildning av tjur; särsk. konkret(are). Virkets slagning .. orsakas .. antingen av normal beskaffenhet eller av mera abnorm, såsom tjurbildningar. HbSkogstekn. 106 (1922). —
-GRAN. gran på vilken tjur bildats; jfr -tall. Tiur-granar .. wäxa på sidländ mark och äro ej mycket quist-rike .. och äro de bäste til bygnad, gärdsel och stör. SamlRönLandtbr. 3: 325 (1779). —
-IS. (†) om hård l. kompakt is(bildning). Hagelstenarne store som Musqvett-kuhlor .. warandes the ganska hårde och faste, som then starckaste TiörIsen af watn. Broman Glys. 1: 364 (1716). Så länge någon ijs ähr behollen inan effter, så blir den yttre ijsen beständig torr tiuhrijs, men så snart det ähr bestält förvanlar han sig till våt tööijs. Polhem ESkr. 3: 263 (c. 1719). —
-SKIDA. (förr) skida tillverkad av tjur. Balck Idr. 3: 16 (1888). Tjurskidor, det var bra don, ty sedan de vid tillverkningen insmorts med tjära, behövde de aldrig mer vallas. PåSkid. 1940, s. 352. —
-TALL. jfr -gran. Rothof 545 (1762). Då en tjurtall anträffas i skogen, fälles den stundom icke genast, utan afyxas på hvardera sidan om den utåtböjda delen af det blifvande skidämnet. Balck Idr. 3: 16 (1888). —
-VED. om den ledningsvävnad l. ved i gren l. stam som består av tjur l. i vilken tjur bildats; äv. om ved(stycke) av tjur; ofta mer l. mindre liktydigt med: tjur. Lundell (1893). Rikligast slog fisket till klara och lugna nätter efter solvarma dagar .. och försiggick vid skenet av på ett vanligt brandjärn brinnande tjurved. Rig 1937, s. 162. Jaså, tjurveden nöp fast timmersvansen redan. Nå, yxan då, och dit med fällkilen. Carlsson Oxnäset 150 (1947).
Avledn.: TJURIG, adj.2 om barrträd: som är försedd med l. består av tjur; hård l. seg l. kådrik o. d.; äv.: som liknar tjur, som har utseende l. struktur o. d. som förknippas med tjur. Portfjällets Hälle-art .. är hopgyttrad i vågiga och tjuriga massor, som merendels gå perpendiculärt i ziczac form. VetAH 1818, s. 140. Så mycket som möjligt bör man undvika qvistiga, fetfuriga och tjuriga bräder (till likkistor). AHB 117: 46 (1883). Så länge vändskivan gjordes av trä utgick man om möjligt från ett stycke tjurig gran, al eller björk med en naturlig vridning. Moberg JordbrMek. 35 (1989). Allt virke förvaras i rätt temperatur. Trä kan ju till exempel bli tjurigt när luften är för torr. ICAKurir. 1995, nr 45, s. 15.

 

Spalt T 1704 band 34, 2005

Webbansvarig