Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TOAST to͡us4t l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar l. -er l. =.
Ordformer
(toast 1791 (: toastade, avledn.) osv. tost 1759 (: tosta, avledn.)–1852 (: Tosta, avledn.))
Etymologi
[av eng. toast, person m. m. som det skålas för, skål; eg. identiskt med TOAST, sbst.1; sannol. har bet. sitt ursprung i den engelska 1600-talsseden att doppa rostat bröd i vin. — Jfr TOAST, sbst.3]
(utom i ssgn TOAST-MASTER numera bl. mera tillf.) (tal hållet vid utbringande av) skål (se skål, sbst.2 3); äv. om person som uppvaktas med skål; särsk. i sådana uttr. som dricka toast l. utbringa (ngns) toast. Jacobiterne härute (i Engl.) dricka ännu tostar til .. (K. XII:s) åminnelse. Wallenberg (SVS) 1: 167 (1769; uppl. 1998). Toast betyder .. någon .. hvars skål man ofta dricker i sällskap. ConvLex. 4: 239 (1826). Kanske ha alla hans toaster gält fäderneslandets välgång och ära. Kullberg Portf. 67 (1842). ”Nej”, sade han, ”Luther sitter där uppe i Guds himmel, upphöjd öfver våra toaster – nej icke en skål för Martin Luther”. NordT 1883, s. 435. Jag hade i Söndags ett ögonblick i den underjordiska Rathskeller der vi åto middag i stort dam- och herrsällskap efter matinéen, och man utbragte min toast. Strindberg Brev 9: 123 (1893).
Ssgr: TOAST-LEDARE. (†) toastmaster. Undertecknad .. letade sig till en ledig plats i ett hörn, där sedan en färgprålande och sabelrasslande herre slog sig ned som toastledare vid bordsändan. SDS 1905, nr 127 A, s. 1. —
-MASTER. [av eng. toast-master] om person som (vid större middag o. d.) utbringar skål (se skål, sbst.2 3) o. presenterar (ordningen för) talare o. dyl. l. läser upp telegram o. d.; jfr -ledare. Bæckström EtikettGr. 80 (1946). Gissa om hr toastmaster Lennart Hyland får det svettigt – för där (på festen) ska verkligen hela landets Farbror Sven firas som det anstår en radiokung! Expressen 8 ⁄ 12 1955, s. 16. Är det många tal (vid en bröllopsmiddag) kan man ge t ex en marskalk i uppdrag att vara toastmaster och låta honom ropa ut talarna, helst med någon hänsyn till serveringen. Uddenberg Rätt 84 (1985).
Avledn.: TOASTA, v.1 (numera bl. tillf.) (hålla tal o.) skåla (se skåla, v.2 2); förr äv.: tävla i skåldrickande (till beundrad dams ära). Man tömmer glas på glas: här tostas för en flicka. VittArbSamhSthm 1: 74 (1759). Jag har sett en tostande hiälte kunna sluka tiugu til trettio glas, utan at hvila mellan någotdera. Wallenberg (SVS) 2: 65 (1771; uppl. 1999). Toasta .. (dvs.) hålla ett kort tal vid en välgångsskål. Gynther ConvHlex. (1848). En bland studenterna från Upsala .. toastade för danska arméen. Hellberg Samtida 3: 116 (1871).

 

Spalt T 1848 band 34, 2005

Webbansvarig