| Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TOFFLA tof3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(vard.)
1) motsv. TOFFEL, sbst.2 1: gå (omkring) i l. med tofflor; närmande sig l. övergående i bet.: gå (obekymrat o.) förstrött l. slappt l. lojt; äv. i utvidgad anv.: göra ngt på ett (obekymrat o.) förstrött osv. sätt; äv. tr. Då hon snabbfotad, i stubb och nattmössa, tofflar up på vinden. Lidén FörtrBr. 337 (1787). Jag tofflar i nattrock hela dagarna. SvD 22 ⁄ 1 1926, Söndagsbil. s. 1. Så kommer han då tofflande förbi i kvällningen och försöker vissla. Martinson VägUt 35 (1936). Där tofflar t ex gubben med toppluvan ner till älven med fiskspöt. ÖgCorr. 25 ⁄ 5 1967, s. 14. Varken T-Model Ford eller hans trummis Spam skulle få jobb hos Robert Cray, därtill är de alldeles för vårdslösa, slarviga, inexakta. Hör bara hur de tofflar i gång ”Turkey and the rabbit”. DN 30 ⁄ 5 1997, s. 19.
2) motsv. TOFFEL, sbst.2 1 c: (med toffel l. annat tillhygge) slå l. drämma till (ngn); anträffat bl. i särsk. förb. toffla till (se nedan).
3) motsv. TOFFEL, sbst.2 2, 3: läxa upp l. banna (ngn); äv.: hunsa. Han är .. (en) fin karl .. fastän han låter Vanda toffla med sig väl mycket ibland. Widegren Johanssons 178 (1939). På det privata planet kan Sven ursäktas. Han är tofflad igen. DN 6 ⁄ 9 1994, s. A6. Franz Joseph, som tofflas svårt av sin maktgalna (mor). DN 6 ⁄ 10 1999, s. B2.
4) tafatt l. klumpigt l. fumligt sparka (ngt, särsk. fotboll). SAOL (1973). Mats Högberg hamnade helt ren med målvakten, men lyckades från tre meters håll toffla bollen över ribban. DN 14 ⁄ 5 1987, s. 7.
TOFFLA TILL10 4.
1) till 2: slå till (ngn). Gick han för långt kunde hon toffla till honom. Fogelström BarnStad 220 (1962).
2) till 3: läxa upp (o. besegra) (ngn). Världsmästaren Aljechin tofflade till 41 anständiga stockholmska schackspelare. IdrBl. 26 ⁄ 4 1935, s. 8.
3) till 4: sparka till (fotboll). (Fotbollsspelaren) Nacka har inte tofflat till en fotboll sedan den 14 december. Expressen 3 ⁄ 1 1963, s. 24.
Spalt T 1872 band 34, 2005