| Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TOFSIG tof3sig2, adj. -are. adv. -T; förr äv. TOFSOT, adj.
som har tofs(ar); som utmärks l. karakteriseras l. kännetecknas av tofs(ar) (jfr TOFSAD); äv.: hårig l. lurvig; jfr TUFSIG. Then som haffuer loddota och toffzota fötter, en Hare eller Kaniniken. Linc. X 2 c (1640). En grof tofsiger mantel. Möller 1: 175 (1745). Et slags tofsiga fransar. Holmberg 2: 797 (1795). Hafsdraken .. har ett underligt utseende genom sin .. bepansrade kropp, sin långa nos, sin tofsiga stjertfena. Holmström Ström NatLb. 3: 106 (1852). Under de tofsiga, hvita ögonbrynen. Wahlenberg SkymtAns. 213 (1902). (Hon) visade en tofsig armhåla. Expressen 29 ⁄ 4 2001, s. 12.
Spalt T 1877 band 34, 2005