tomta | SAOB

Publicerad 2006

TOMTA tom3ta2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.

Ordformer

(tompt- 1658–1734. tomt- 1737 osv.)

Etymologi

1) [möjl. med anslutning till en i sv. riksspr. icke anträffad bet. hos TOMT, sbst.1 (jfr sv. dial. tomt, husgrund, stenfot m. m.)] lägga husgrund av sten; äv. tr.: förse (byggnad o. d.) med grundsten(ar) l. stengrund. Murenius AV 368 (1658). Tompta sädestughan och bootha taaket på privetet. Murenius AV 448 (1660). Fattige bonden är glad, at kunna uprätta bygningar af duchtiga timber som finnas, tomta wäl ther under, och bewara med godt taak. Broman Glys. 3: 890 (1747). SAOL (1998). — särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret: husgrund (av sten), grundmur; särsk. (o. numera i sht, arkeol.) om lämning av enklare byggnad (i sht i skärgård o. d.). VGR 1719, Verif. s. 78. Under syllen å västra sidan sättes tomtning eller stöd af sten. VDAkt. 1845, nr 530. En speciell typ av byggnadslämningar kallas i arkeologiska kretsar för tomtningar. De är rester efter enkla byggnader som saknat golv invändigt (man har bott direkt på marken). Väggarnas nedre del har utgjorts av stenmurar. PopArk. 1996, nr 2, s. 19. — jfr HUS-TOMTNING.

2) [med anslutning till TOMTE] (sysslolös l. under uträttande av småsysslor) gå l. lunka l. vanka (omkring) (urspr. på tomt); särsk. i uttr. gå och tomta. Möller (1790). Gå och tomta, (dvs.) gå omkring i hus eller gård, utan att hafva något för sig. Dalin (1854). Tomta .. (dvs.) gå omkring och utföra småsysslor. SvOrdb. (1986). En gammal dam tomtar omkring i fårskinnstofflor och med pyjamas under gåbortklänningen. GbgP 14 ⁄ 2 1999, s. 57.

3) († utom i särsk. förb.) tomta till; ss. vbalsbst. -ning förr äv. konkret: stängsel, inhägnad. Möller (1790). (Sv.) Tomtning .. (lat.) sepimentum. Lindfors (1824). (Sv.) Tomta .. (t.) zu Bauplätzen einteilen. Klint (1906). Cannelin (1939).

Särsk. förb.: TOMTA TILL10 4. (numera knappast br.) till 3: dela in (område o. d.) i tomter; utstaka plats för hus; göra i ordning (utrymme o. d.) för byggande; äv. bildl.: göra utkast till (ngt). Sahlstedt (1773). Oändeligen glad, at klokare medborgare, redan vid Riksdagens början hade begynt tomta til Project til den nya Constitution, yttrade jag (osv.). Schönberg Bref 1: XXXVIII (1809). Tomta till .. mark, (dvs.) indela och afstänga i tomter. Sundén (1891). Tomta till .. (dvs.) utstaka plats för ett hus. SAOL (1973). jfr tilltomta.

Ssgr: A (till 1): TOMT-STEN. (tomt- 1649 osv. tomte- 1605–c. 1750) (förr) grundsten (se d. o. 2 a). En quarnsten, som wardt giordh till een tomptte steen. ÖstraHdDomb. 1: 108 (1605). Syllarne .. understöddes af en rad låga tomt-stenar. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 173 (1868). —

-STOCK. (förr) grundstock; jfr -syll. Tomptståken på den östra sijdan förrutnad. VDAkt. 1735, Syneprot. F III 7. Dravnieks ByggOrd 289 (1988). —

-SYLL. (†) syll (se syll, sbst.1 1); jfr -stock. VetAH 1756, s. 19.

B (†): TOMTE-STEN, se A.

C (†): (3) TOMTNINGS-MUR. stängselmur. Möller (1790). Cannelin (1921). —

-PLAN. SAOL (1900).

1) till 1 slutet: horisontell stenläggning i tomtning; jfr plan, sbst.1 I 4, o. sten-plan 1. 1823 funnos .. på Öland, då en tomtningsplan eller der så kallad jättegraf uppbröts .. 3:ne liar eller skäror, mycket olika nu brukliga. 2VittAH 13: 251 (1830).

2) till 3: plan (se plan, sbst.1 II 3) för tomtindelning. Klint (1906). Cannelin (1939).

Spalt T 1947 band 35, 2006

Webbansvarig