Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TONNAGE tona4ʃ, n.; best. -et; pl. (i bet. 2, tillf.) -er.
Etymologi
[jfr d. tonnage, nl. tonnage; i bet. 2 o. 3 av eng. tonnage (ä. eng. tonnage, om avgift per tunna importerat vin), av fr. tonnage, avgift för vin i tunna, till tonne (se TUNNA); i bet. 1 sannol. av fr. tonnage (se ovan)]
1) (†) tullavgift utgående i proportion till fartygs last (av tunnor). Eberhardt AllmH 3: 363 (1776). De gamla ordinarie tullpålagorna utgjordes .. af de s. k. tonnage och poundage, eller tullafgifter på vissa import- och exportvaror. Stavenow EngRev. 31 (1895).
2) sjöt. (mått på) fartygs lastkapacitet l. vikt l. volym, numera angivet i ton (se TON, sbst.3 2) (i fråga om volym, under åren 1875–1994 vanl. i registerton); jfr DRÄKTIGHET 3, TON, sbst.3 1, TON-TAL. Ekbohrn (1868). Tonnaget erhålles sålunda, att man uppmäter hela rummet under öfversta, fasta däck och dessutom påbyggnader ofvan på detta. Smith 343 (1918). (Då fartyget) kommer i bruk med fulla förråd även av bränsle och reservmatarvatten, har det i själva verket ett avsevärt större tonnage än de stipulerade 10 000, kanske 13 700 ton. VFl. 1933, s. 11. — jfr BRUTTO-, FARTYGS-, GROSS-, NETTO-, REGISTER-TONNAGE. — särsk. (i fackspr.) om (i ton (se TON, sbst.3 2) (i fråga om fartyg konstruerade före 1890 äv. i registerton) uttryckt) sammanlagd dräktighet hos viss kategori fartyg l. lands l. rederis o. d. flotta; äv. utan särskild tanke på mått, i koll. anv., om fraktfartyg. År 1885 bygdes i England 72,01 procent af allt nytt tonnage. TSjöv. 1890, s. 78. Bristen på tonnage för koltransporter. NDA 4 ⁄ 10 1911, s. 5. Bolaget skall efter förvärv av oceangående tonnage driva fraktfart företrädesvis på avlägsnare farvatten. AB 21 ⁄ 5 1917, s. 8. På förti år har tonnaget i vårt lands handelsflotta vuxit till nionde storleksordningen i världen. Kjellgren Smar. 242 (1939). jfr HANDELS-, MOTOR-, NYBYGGNADS-, SEGEL-, SKEPPS-, TANK-TONNAGE m. fl.
Ssgr (till 2): TONNAGE-AVGIFT~02 l. ~20. sjöt. efter fartygs dräktighet beräknad avgift l. skatt (utgående vid besök i hamn); särsk. om sådan tillfällig skatt uttaxerad 1916–17 ss. bidrag till bestridande av på grund av världskriget stegrade kostnader för införsel till Sv. av vissa förnödenheter; jfr -skatt. SC 1: 447 (1820). Tonnageavgiftens storlek är beroende av fartygets bruttodräktighet enligt den 1 januari 1917 gällande mätningshandling. SFS 1917, s. 876. —
-BEHOV. sjöt. behov av lastkapacitet. GHT 31 ⁄ 3 1896, s. 4. I Sverige tillgodosågs under träfartygens tid praktiskt taget hela tonnagebehovet genom inhemskt skeppsbyggeri. SvIndustri 212 (1935). —
-FÖRLUST. (numera bl. tillf.) särsk. till 2 slutet: förlust av tonnage. (Engl.) erkänner, att tonnageförlusterna varit mycket stora (på grund av de tyska u-båtarna). VFl. 1917, s. 13. SAOL (1950). —
-MÄNGD. (numera bl. tillf.) (Mängden handelstonnage, som på grund av kriget förstörts mellan 1914 o. 1917 uppgår till) mera än tre gånger den tonnagemängd, som vid slutet af år 1916 af samma orsaker gått förlorad. VFl. 1918, s. 2. Östergren (1958). —
-SKATT. sjöt. efter fartygs (netto)dräktighet beräknad skatt; jfr -avgift. Cassel Dyrtid 243 (1917). Rederier i konkurrentländer med tonnageskatt betalar .. en fast skatt beräknad på fartygens storlek, oavsett resultat. GbgP 14 ⁄ 5 2003, s. 26. —
-TILLGÅNG~20, äv. ~02. sjöt. tillgång på lastkapacitet. VFl. 1928, s. 111. —
-UPPLÄGGNING~020. sjöt. uppläggning av fraktfartyg. SvDÅb. 1: 69 (1924). —
-ÖPPNING. (numera mindre br.) i fartygs däck l. skott l. bordläggning belägen lucka l. öppning (medförande att innanför liggande rum undantas vid skeppsmätning). Stenfelt (1920). SohlmanSjölex. (1955). —
-ÖVERSKOTT~002, äv. ~200. sjöt. Vid krigets slut och det därefter inträdande tonnageöverskottet var segelfartygens glanstid förbi. VFl. 1927, s. 91.

 

Spalt T 1984 band 35, 2006

Webbansvarig