| Publicerad 2006 | Lämna synpunkter |
TOPP, sbst.2, l. (i bet. 2) TOP, top4, sbst.2, r.; best. -en; pl. -ar.
1) (i vissa kretsar) särsk. hos bil, om fällbart l. avtagbart tak. SvD(B) 28 ⁄ 7 1927, s. 5. Har .. (en 2-sitsig) vagn en uppfällbar topp kallas den sportcabriolet. AutB 25 (1947). I stället för den sedvanliga suffletten var .. (provvagnen) försedd med topp, en överdel av plast som är relativt lätt att sätta på och ta av. Motor 1959, nr 31, s. 12.
2) om (urringat) klädesplagg (för kvinna) som täcker kroppens övre del (o. som har varierande ärmlängd o. är av skiftande material); överdel. Hon (kunde) inte låta bli att .. sy sig en ”top” av cognacsfärgat möbeltyg och en bomullskjol därtill. Idun 1954, nr 32, s. 11. (Hon bar) urringad svart top med juveler. SvD(B) 1954, nr 206, s. 8. Välskurna shorts med en ärmlös topp. NDamV 1961, nr 30, s. 23. (Hallåan) fru Christensen .. har fått tre toppar och en klänning att använda vid olika tillfällen och tre jumprar. SvD(A) 28 ⁄ 9 1963, s. 10. I mangelboden strök hon sina toppar och vida kjolar med en energi som fick väggarna att bågna. Born RopSten. 125 (1991). — jfr SOL-TOPP.
Spalt T 2013 band 35, 2006