Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TORIT tωri4t, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(äv. th-)
Etymologi
[jfr t. thorit, eng., fr. thorite; till TOR, sbst.2, o. den i benämningar på mineral vanliga ändelsen -it; beteckningen given av den sv. kemisten J. J. Berzelius 1829]
mineral. om svart l. mörkbrunt mineral med den kemiska sammansättningen ThSiO4; jfr ORANGIT. Berzelius ÅrsbVetA 1830, s. 95. De svarta varieteterna som hålla mera vatten .. kallas thorit, de gulröda, mindre vattenhaltiga kallas orangit. Sjögren Min. 171 (1880).

 

Spalt T 2039 band 35, 2006

Webbansvarig