| Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRAMP tram4p, sbst.3, n. (Sylvius Curtius 719 (1682) osv.) ((†) r. l. m. Balck Idr. 2: 56 (1887), SAOL (1986)); best. -et resp. -en; pl. = (WoJ (1891) osv.) resp. -ar (Ankarcrona SerTillb. 246 (1926), SAOL (1986)).
1) handlingen att trampa.
a) motsv. TRAMPA, v. 1–3, om handlingen att trampa, trampande, trampning; i sht (motsv. TRAMPA, v. 3 a) i fråga om trampande på gröda o. d.; äv. konkretare, om enskilt fall av trampande; äv. övergående i bet.: steg; äv. mer l. mindre bildl. UpplDomb. 8: 18 (1586). Wid ränsningen böra .. folket gå barfota och warligt, at linet icke skadas af för mycken tramp. Salander Gårdsf. 240 (1758). (Barndomens upplevelser) lemnar efter sig olika spår i det intrycksmjuka sinnet, de der väl af årens och ödenas tramp kunna igenfyllas, men icke utplånas. 2SAH 33: 82 (1860). Slitet vid spaden och trampet bak plogen. Fjelner Typ. 15 (1921). (En) finkrattad sandgång, där foten sjönk och där kroppen blev så underligt tung vid varje tramp. Selin HitisUtsk. 22 (1941). Den höga tröskeln, holkad av tramp. Rosendahl Lojäg. 14 (1956). — jfr FOT-, HÄST-TRAMP m. fl. — särsk.
α) hippol. motsv. TRAMPA, v. 1 a, om hästs gångsätt l. sätt att trampa l. ta ett steg; jfr STEG, sbst.1 1 e. En typisk officerstjenstehäst, med godt steg och ett energiskt tramp i bakbenen. SD(A) 1898, nr 172, s. 5. (Hästen) har ett vackert tramp. SD(A) 1901, nr 179, s. 7. Klint (1906).
β) motsv. TRAMPA, v. 1 b, i uttr. tramp i klaver o. d., klavertramp; jfr KLAVER, sbst.1 1 b. SvD(A) 24 ⁄ 12 1936, s. 9.
b) (numera bl. mera tillf.) motsv. TRAMPA, v. 4 c, om trampande på l. bearbetning av trampa (se TRAMPA, sbst. 2 b) l. pedal o. d.; äv. dels konkretare, om enskilt fall av trampande, dels i bild. När tu kant vtan tramp, een Barnewagga dra. CupVen. A 3 a (1669). Nu är väl tankarnes fabrik / ett mästerstycke i väfkonst lik, / Der fram och åter sköttlarne sväfva; / Ett tramp .. och tusen trådar bäfva. Rydberg Faust 51 (1876). Några timmars tramp på cykeln. TurÅ 1899, s. 290. En .. handpress för tryckning av visitkort .. och en s. k. libertypress för tramp. NordBoktrK 1914, s. 363.
2) motsv. TRAMPA, v. 1, 2, om ljudet av trampande. Ej trampet du hör af rådjurs flock, / Kring din trånga boning på heden. Arfwidsson Oisian 2: 345 (1846). Saknaden efter friska barnaskratt och det muntra trampet af små fötter. Idun 1887, nr 2, s. 2. Barnen hoppade till, då de plötsligt hörde ett oväntat tramp i farstun och en knackning. BygdFolk 1: 20 (1927). Det entoniga trampet och ett dämpat skrammel från utrustningen var allt buller den marscherande truppen åstadkom. Hedberg VackrTänd. 316 (1943). — jfr STÖVEL-TRAMP.
a) jäg. motsv. TRAMPA, v. 1, 2, om djurs fotavtryck l. spårstämpel; äv. om serie l. rad av sådana fotavtryck osv., spårlöpa. Då .. haren bugtar, kommer han att .. på flera ställen genomskära den tramp .. han föregående natt upptrampat. Balck Idr. 2: 56 (1887). Gamla vargspår var det mycket gott om, på ett par ställen såg vi också tydliga tramp av järv. Lidman Fiskefeber 126 (1952).
b) motsv. TRAMPA, v. 1, 3, om skada som uppkommit hos häst gm att den trampat på l. sparkat sig själv l. trampat fel, trampskada (se d. o. a); jfr äv. TRAMPA, v. 3 b. Är trampet ej mycket djupt, kan straxt i början läggas litet krut på stället och antändas. Bure Häst. 72 (1801). DN 14 ⁄ 8 1987, s. 29. — jfr PÅ-, SPIK-, SÖM-TRAMP.
Spalt T 2262 band 35, 2007