Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRANKILISERA traŋ1kilise4ra, förr äv. TRANKILLERA l. TRANKILLIERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (†, Dalin (1854)).
(i sht i högre stil) lugna l. stilla (ngn l. ngt); dämpa (se DÄMPA, v.3 3); äv. dels abs., dels refl.; äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet.: lugnande. Föregifvandes E:s Kongl. May:tz vilie och intention vara att tranquillera rikedt. AOxenstierna 13: 22 (1635). En sådan uplysning i deras twifwelsmål, som kunde skingra alt mörker och tranquillisera deras sinnen. AdP 1786, s. 16. Goda och tranquiliserande underrättelser. BrinkmArch. 2: 203 (1795). Då Hr Assessorn hedrat mig med sin vänskap, bör jag trankilisera Hr Assessorns oro i anseende till mig. Hjärne DagDrabbn. 398 (i handl. fr. 1810). Jag har haft mycken svårighet att tranquillisera henne i afseende på Lisa. Tegnér Brev 3: 267 (1825). Ett rykte säger, att Kungen i höst reser till Norge och Nerman till sina slägtingar .. Det vore förmodligen för att trankillisera. AnderssonBrevväxl. 1: 83 (1838). Det leende varmed jag sökte få henne att trankilisera sig inför mina önskningar. Söderström Högkv. 100 (1968).
Spalt T 2288 band 35, 2007