| Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRANSPONERA tran1spωne4ra l. -on-, v. -ade.; vbalsbst. -ANDE, -ING.
överföra l. överflytta l. omändra (ngt, i sht ngt abstr.). särsk.
a) (†) i språkvetenskaplig framställning, särsk. med avs. på dels bokstäver l. ord: flytta (om), dels ordföljd: invertera (se d. o. 1 a). Scherping Nyck. 103 (1730; med avs. på bokstav). Att .. de Verba, hvilka binda sig med en efterföljande adverbialisk préposition, icke altid hafva rätt att transponera den till Préfix. Kellgren (SVS) 5: 99 (1787). Ordföljd .. är dels naturlig .. dels omvänd (inverterad, transponerad). Moberg Gr. 54 (1815). Pettersson HebrGr. 58 (1829).
b) mus. med avs. på musikstycke: överflytta till annan tonart; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare (jfr TRANSPOSITION b); särsk. i uttr. transponerande instrument, (blås)instrument som klingar i annan tonhöjd än notationen anger. Der et Orgwerk blifwer stämt i Cammar ton, måste alla Choraler en ton högre transponeras .. om eljest Församlingen i diupheten skall hinna med. Hülphers Mus. 319 (1773). Varnade af det mindre lyckade resultatet af Tankreds transponering för tenor .. läto (osv.). Personne SvTeat. 5: 163 (1919). Instrumentet noteras i flöjtläge, men tonerna klingar en oktav högre än de noteras. Piccoloflöjten är alltså ett transponerande instrument. Svensson Stauder Musikinstr. 88 (1958). — jfr NED-TRANSPONERA.
c) (i sht i fackspr.) med anslutning till b, i fråga om att överföra från en form (se d. o. 3 (a)) till en annan; särsk. med avs. på språkdräkt l. genre l. versmått o. d.; förr äv. liktydigt med: transkribera (se d. o. a). Jag vill icke transponera våra samtal längre i ett bref till dig, min mamma. Almqvist AmH 1: 25 (1840). (Författarnas förmåga att) i ord transponera det hemlighetsfulla livet. 3SAH LIV. 2: 149 (1896). Legenden .. är .. från originalets hexameter transponerad i sexfotade jamber. Söderhjelm Runebg 2: 166 (1906). Vid transponeringen måste teckningen ge någonting utöver vad kameran förmår. Form 1946, Omsl. s. 159. Laxness har inte transponerat sitt ämne till en modern tonart: han har valt att nära anknyta till den klassiska isländska sagastilen. BonnierLM 1954, s. 837. Hur övergripande intresseområden av detta slag transponeras till konkreta forskningsuppgifter. Lychnos 1996, s. 43.
Spalt T 2327 band 35, 2007