Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRAPPLA trap3la2, v. -ade.
(numera föga br.) trippa, traska (med små lätta steg); särsk. om djur. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 84 (1836). Det lät, som när en skock med får trapplar öfver en bro. AB 24 ⁄ 2 1843, s. 2.
Spalt T 2367 band 35, 2007