Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRASA tra3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
riva l. slita sönder (ngt) (i trasor l. bitar); åstadkomma att (ngt) blir trasigt; äv. dels refl., dels i pass. övergående i dep.: gå sönder l. falla i bitar l. trasor; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: trasig; äv. i utvidgad anv., i sht (numera bl. i den särsk. förb. TRASA SÖNDER) med avs. på (persons l. djurs) kroppsdel, närmande sig l. övergående i bet.: såra l. sarga. Är .. (stycket som skall valsas) hårdt och rått, så trasas det i kanterne. JernkA 1850, s. 383. Min tröja, som tjuren trasade för frökens skull. Jolin Mjölnarfr. 22 (1865). (Han) fick hela sin arm trasad af hundens hvassa tänder. Rydberg FilosFörel. 2: 141 (1877). När skeppet i en rasande sydväststorm med trasade segel länsar kring Kap Horn .. då gör sjömannen utan klagan sitt arbete. Nylander Sjöfolk 1: 169 (1915). I de trasade, övervuxna murarna bor en randad huggorm. TurÅ 1915, s. 154. Skyarna började trasas. Barthel Ramsöpojk. 24 (1928). Ett handskrivet folioark, gulnat och något trasat av ålder. Barthel Harstena 89 (1933). Tråkig, fettsprängd skinka som inte går att skära utan att skivorna trasar sig. Expressen 17 ⁄ 12 2001, s. 16. — jfr SÖNDER-TRASA o. NED-TRASAD. — särsk. i mer l. mindre bildl. anv. Att mina tankars spröda spånad trasa. Kléen Jasm. 57 (1898). När varje klut / på ungdomsskeppet trasades till slut. Edfelt Aft. 25 (1932). I staden / .. nerverna trasas av buller och gnissel. Thiel SkrattVatt. 46 (1938).
TRASA TILL10 4. (vard.) trasa sönder (ngt); äv. (o. i sht) bildl., särsk.: splittra l. förstöra. Han kände .. att de trasade till hans enklare begrepp och splittrade honom till bara skärvor. Koch Arb. 232 (1912). (Valpen) trasade till ett kartblad i småbitar. Hedin ScoutL 51 (1913). Malmö(laget) såg .. till att trasa till Luleås anfallsspel. DN 1 ⁄ 2 1998, s. C8.
Spalt T 2371 band 35, 2007