Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TREN tre4n, n.; best. -et; pl. = (GlLuk. 24: 13 (NT 1526) osv.) ((†) -er Forsius Min. 155 (c. 1613)).
Ordformer
(tren (-ee-) 1526 osv. trin 1936 osv. trän (-ää-) c. 15851668)
Etymologi
[fsv. tren, trin, sv. dial. tren, trin; jfr d. trin, vbalsbst. till TRENA, TRINA]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) steg; särsk. i anv. ss. måttsord. Stadium är itt stycke wägh CXXV. treen lo(n)gt. GlLuk. 24: 13 (NT 1526). När man tå skal försökiat (dvs. att bedriva mission), kommer han ingen wart ther medh, thet går itt tren fram, och tw tilbaka igen. LPetri 1Post. Q 8 b (1555). (Pojken som har svindel) öppnar sakta ögonen och ser neråt. Bara några trin kvar till marken. Martinson VägUt 155 (1936).

 

Spalt T 2446 band 35, 2007

Webbansvarig