Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRETTON trät3on2, räkn.
Ordformer
(treton 1800. trettan (-ä-) c. 1540–1691. tretten 1551. tretton (-ä-) 1541 osv.)
Etymologi
[fsv. þrättan, sv. dial. trettan; motsv. fd. thræt(t)æn (d. tretten), fvn. þrettán, mlt. drettein, dertein, fht. thrīzehan (t. dreizehn), mnl., nl. dertien, feng. þrēot(t)īene, eng. thirteen; av TRE, räkn., o. ett icke anträffat germ. tēhun l. těhun, nära besläktat l. identiskt med TIO; med avs. på växlingen -ton: -tan se ADERTON. — Jfr TRETTING, TRETTONDE]
grundtal angivande ett (an)tal som utgör summan av tre o. tio; utom i text vanl. skrivet 13, i vissa fall XIII; särsk. dels utgörande ett i talmystik viktigt (vanl. illavarslande) tal, dels i uttr. gå tretton på dussinet, se DUSSIN 1 b. Tretton hundra (1300), tretton tusen (13000), äv. sammanskrivet. Hon är tretton (år gammal). Sidan, nummer tretton. Tåget går tretton noll noll (13.00). OPetri Kr. 102 (c. 1540). Tå Tretton eller Fjorton Ledamöter äro närvarande (vid val av ny ledamot), fordras til uteslutandet Fem .. svarta kulor. 1SAH 1: 25 (1786). Huru många äfven bland dem, som vilja räkna sig både till de kristna och de bildade, ingifver icke det såsom olycksbådande ansedda talet 13 en viss ängslan. Fehr Und. 60 (1894). 13 vid julbordet fick det .. aldrig vara, för det betyder strid och kiv under det följande året. Hembygden(Hfors) 1911, s. 131. Som son till stadsfiskalen .. kom jag vid tretton års ålder att åtnjuta ett oberättigat anseende bland slagskämparna i skolan. Hellström Malmros 95 (1931). Tretton är farligt tal, och står det fredag före är det dubbelt värre. Mattson Briggen 186 (1955).
Ssgr: TRETTON-HUNDRA, se tretton. —
-HUNDRA-TALET. om åren 1300–1399 (före l. vanl. efter Kristi födelse). Kyrkan är från 1300-talet. Hellström Malmros 263 (1931). —
-LÖDIG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om arbetat silver: som innehöll 13/16 av sin vikt i (rent) silver; jfr lödig, adj.1 1 a. Arnell Stadsl. 458 (1730). Trettonlödigt har 13 lod silfver och 3 lod koppar, och sådant bör alt det silfver vara, som af Gullsmeder arbetas. Wallerius Min. 469 (1747). —
-TAL. i sg. best.: talet tretton. Nordforss (1805). Det stackars trettontalet har alltjämt, även inom vår så upplysta och fördomsfria samtid, att dragas med ett elakt rykte. SvTeolKv. 1928, s. 277. —
-TID(EN). särsk. i uttr. vid trettontiden, omkring kl. 13. SAOL (1950). —
-TUSEN, se tretton. —
-ÅRIG. tretton år gammal; som varar (l. varat) l. omfattar o. d. tretton år. Ahlman (1872). —
-ÅRING. särsk. om person som är tretton år gammal. Svedelius Lif 196 (1887). Trettonåringen visste redan säkert vad han ville bli. Moberg DinStund 109 (1963). —
-ÅRS-ÅLDER(N). SAOL (1950).

 

Spalt T 2455 band 35, 2007

Webbansvarig