Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRIBRACHYS tri4brakys, r. l. m.; pl. = (Auerbach (1915) osv.) ((†) -yer Risberg Aisch. 60 (1890)) l. TRIBRACK tribrak4, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-brach 1874. -brachys 1811 osv. -brack 1919 osv.)
Anm. I ä. tid anträffas ordet med latinsk kasusböjning. Att han der hafwer spondaeum .. eller och Tribrachyn. Tiällmann GrLat. C 5 b (1679).
Etymologi
[jfr t. tribrachys, eng. tribrach, fr. tribraque; av lat. tribrachys, av gr. τρίβραχυς, ssg av τρι– (se TRI-) o. βραχύς, kort (jfr AMFIBRACK), rotbesläktat med lat. brevis (jfr BREVE)]
metr. versfot (i sht i klassisk metrik) bestående av tre korta (l. svagtoniga) stavelser. Phosph. 1811, s. 269. Tribrachys, som består af tre korta stafvelser. Härpå kan intet enskildt Svenskt ord tjena till exempel, utan endast utbildningar i mångstafviga ord. Boivie SvSpr. 389 (1820). (Versen) är metriskt felaktig, i det den börjar med en tribrachys .. i st. f. en daktyl. Fornv. 1948, s. 53.

 

Spalt T 2477 band 35, 2007

Webbansvarig