Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRILSK tril4sk, adj. -are. adv. -T l. TRILSKEN tril3sken2, -knare. n. o. adv. -ET; förr äv. TRELSK.
Ordformer
(treelsk 1635–1680 (: treelskheet). trelsk 1596–1840. trilsk (-ll-) 1854 osv. trilsken 1845 osv. trælsk- 1527 (: trælskheth))
Etymologi
[sv. dial. trelsk, trilsk; sannol. av tresk (se TREDSK) med -l- infört i anslutning till andra adj. med negativ innebörd ss. DOLSK, adj.1, FALSK, adj., o. ILSKEN; formen trilsken är en utvidgning av trilsk efter mönster av andra adj. på -en (jfr ILSKEN). — Jfr TRILSKA, sbst., TRILSKAS, TRILSKNA]
om person (l. djur): som framhärdar l. envisas med visst handlingssätt l. beteende l. förhållningssätt o. dyl. o. ogärna tar hänsyn till l. rättar sig efter ngn annans vilja l. åsikt, motspänstig, egensinnig, ohörsam, trotsig; äv. dels i överförd anv., om sinnelag l. handling l. åsikt l. yttrande o. d., dels oeg. l. mer l. mindre bildl.; jfr TREDSK. Mongt Barn är trelskt och geenwördigt, så at hwad som thy faller i Sinnet, wil thet hafwa. Schroderus Modersch. 127 (1642). Sedan blef det kappridning på åsna; men som åsnan är ett trilsket djur, ansågs (osv.). Lundgren MålAnt. 1: 88 (1873). Pojken var i sitt trilska lynne den dagen. Lagerlöf Holg. 1: 73 (1906). De arma stackare, som ännu höllo ut, gjorde det mer av trilsken hederskänsla .. än av någon slags övertygelse. Didring Malm 2: 168 (1915). Han hade lika god hand med trilskna djur som med trilskna motorer. Nyblom Flickan 273 (1949). Befälhavaren i Moskva vill tvinga de trilskna baltiska folken till reträtt. Expressen 12 ⁄ 1 1991, s. 2. Medlarna .. fortsatte .. att försöka föra parterna närmare varandra, trots trilska besked från såväl serber som kosovoalbaner. DN 18 ⁄ 2 1999, s. A8. särsk. (†) som vägrar l. underlåter att lyda l. efterkomma l. godtaga av (världslig l. kyrklig) myndighet utfärdat påbud l. dekret o. d.; jfr TREDSK a. Nils i Öyemåla och Nils i Bastholt ghå aldrig till kyrckio, ith(em) trelske och onda. ÄARäfst 51 (1596). Om någen aff then andelige Orden wordo sigh här emot (dekretet) förhollandes antingen treelsk, eller ther emot knorrande. Schroderus Os. 2: 317 (1635). VDAkt. 1675, nr 257.
Avledn.: TRILSKHET, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara trilsk, trilska (se trilska, sbst.). När man alt medh Barnen öfwerseer .. ther af födes tå intet annat än Mootwilligheet och Treelskheet. Schroderus Modersch. 118 (1642). Sjelf red jag en brun häst .. visserligen icke utan böjelse för trilskhet, men i det hela ändock ett temligen respektabelt kreatur. Lundgren MålAnt. 2: 159 (1874). Om du förstör det för mig, bara på rena trilskheten, då vet jag inte vad jag gör dig! Gustaf-Janson SommVind 203 (1970). Detta tankeutbyte föregår under full respekt för ägarnas rättigheter och inte av trilskhet och självhävdelse utan för det gemensamma målets bästa. DN 11 ⁄ 12 1998, s. B2. särsk. (†) till slutet; jfr trilska, sbst. slutet. G1R 4: 84 (1527). Att ingen .. af treelskheet måå sigh undandraga, bemelta offerskeppa att ehrläggia. VDAkt. 1680, nr 179.

 

Spalt T 2505 band 35, 2007

Webbansvarig