Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRIPPEL trip4el, förr äv. TRIPEL, adj. -ppla. n. -T.
Ordformer
(tripel 1707 (: tripla, sg. best.)–1926 (: tripelortogonala). triple- i ssgr 1680 (: Triple Alliancen)–1932 (: tripleångmaskinen). trippel 1697 (: Trippel-Tact) osv. tripple- i ssgr 1893 (: trippleexpansionsmaskiner)–1909 (: ”tripple”-pärla))
Etymologi
[liksom ä. t. trippel (t. tripel), eng. triple av fr. triple, av lat. triplus, ssg av tri- (se TRI-) o. den efterled som äv. föreligger i duplus (se DUBBEL, adj.). — Jfr TRIPPEL, sbst.2, TRIPPLERA]
som har l. utgörs l. kännetecknas av (l. kan delas i) tre (bestånds)delar l. enheter, trefaldig, tredubbel; särsk. i förb. med dubbel; förr särsk. i uttr. trippelt förbund, trippelallians. Iag tviflar mycket, om Hannover ännu vet af sådana ingredientier til ett trippelt förbund. Bark Bref 2: 158 (1706). Tecknen ng, sj, sk, skj, sch, äro dubbla och trippla, ehuru ljuden, dem de föreställa, äro enkla. AGSilverstolpe Bokst. 4 (1811). Allt hon hävdar är nogsamt dokumenterat med dubbla och trippla uppsättningar exempel. Expressen 18 ⁄ 3 2001, s. 20.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till trippel, sbst.2): TRIPPEL-ALLIANS. [jfr t. tripelallianz, eng., fr. triple alliance] allians mellan tre stater l. regenter o. d.; särsk. i sg. best., särsk. (hist.) dels om alliansen mellan England, Holland o. Sverige av år 1668, dels om alliansen mellan Tyskland, Österrike-Ungern o. Italien av år 1882 (jfr -entent(en)); äv. bildl. Brask Pufendorf Hist. 74 (1680). Topelius Dagb. 2: 98 (1835; bildl.). Den intima vänskapen mellan Ryssland och Frankrike (utgör) en väl behöflig motvigt mot trippelalliansen. NF 19: 157 (1895). —
-BARR. ridk. om hinder bestående av tre horisontella bommar l. stänger placerade på visst avstånd från varandra o. med stigande höjd; jfr barr, sbst.2 3. UNT 17 ⁄ 6 1946, s. 1. —
-BASTARD. (numera bl. mera tillf.) trippelhybrid (jfr bastard, sbst.1 2 d); äv. bildl. BotN 1867, s. 62. Det är en tråkig typ, denne trippelbastard av lärt pedanteri, dumhet och elakhet. Lidforss Dagsb. 202 (1905). —
-BINDNING. kem. jfr bindning 11 α. BokNat. Mater. 193 (1951). Trippelbindning .. (dvs.) kemisk bindning mellan två atomer som uppkommer genom att dessa delar tre elektronpar. NE (1995). —
-BIOGRAF. biograf med tre salonger. SvD 7 ⁄ 6 1973, s. 12. Grand på Sveavägen blev .. den första trippelbiografen i Sverige 1970. DN 4 ⁄ 12 1998, s. B4. —
-BONDE. spelt. i schack: tre bönder i linje framför varandra; jfr dubbel-bonde. Wilson Spelb. 23 (1888). —
-ENTENT(EN). hist. om de mot trippelalliansen mellan Tyskland, Österrike-Ungern o. Italien samverkande staterna England, Frankrike o. Ryssland. Hedin TalUngdemokr. 9 (1914). —
-EXPANSION. (i sht förr) jfr expansion 1 a. Framdrivningsmaskineriet för fartyget utgöres av en kolvångmaskin med trippelexpansion. TT 1934, Allm. s. 323.
Ssg: trippelexpansions-maskin. (i sht förr) trippelångmaskin. TT 1889, s. 126. Maskinerna (på elektricitetsverket) äro stående trippelexpansionsmaskiner med trenne vefvar. SthmBelysn. 127 (1903). —
-FOSFAT. (i fackspr., i sht kem.) fosfat av ammonium o. magnesium (o. vanl. kalcium) (utgörande huvudsaklig beståndsdel i njursten). ÖfversVetAFörh. 1860, s. 163. NE (1995). —
-FUGA. mus. fuga med tre teman; jfr dubbel-fuga. Bauck 1Musikl. 2: 91 (1871). —
-HYBRID. (i fackspr., i sht bot.) jfr -bastard. BotN 1875, s. 179. Med trippelhybrid menas inom botaniken en hybrid mellan en hybrid och en art. 2NF 11: 1439 (1909). —
-KONSERT. särsk. mus. konsert (se d. o. 3) för l. med tre soloinstrument o. orkester. SP 1809, nr 7, s. 4. Beethovens tripelkonsert för piano, violin och violoncell. Bauck 1Musikl. 2: 136 (1871). —
-KROCK. krock mellan tre (motor)fordon. Upsala 21 ⁄ 4 1949, s. 1. —
-KROK. (numera bl. tillf.) trekrok. Schröder Fiske 101 (1900). Petre KonstJakt 55 (1935). —
-MASKIN. (numera bl. tillf.) trippelångmaskin. TT 1889, s. 23. SAOL (1973). —
-MORD. De tre offren för trippelmordet i Stockholm. SvD(A) 2 ⁄ 11 1966, s. 30. —
-SALT. (numera bl. mera tillf.) kemisk förening mellan tre enkla salter; jfr dubbel-salt. Berzelius FörsökMin. 16 (1814). NE 10: 343 (1993). —
-SEGER. trefaldig l. tredubbel seger; särsk. i fråga om idrott; jfr -triumf. DN(A) 5 ⁄ 3 1964, s. 15. Finnkampen inleddes med .. en svensk trippelseger. DN 26 ⁄ 8 2006, s. B17. —
-STJÄRNA. astron. om tre nära varandra belägna stjärnor (vilka för blotta ögat framstår som en stjärna); jfr dubbel-stjärna. Frey 1847, s. 275. Stjärnan Alamak .. är en vacker trippelstjärna. Två av stjärnorna .. kan ses i ett mindre amatörteleskop. NE 1: 376 (1989). —
-SÄNG. säng med tre över varandra placerade sängplatser; jfr dubbel-säng 2. Form 1950, s. 168. —
-TAKT. [jfr t. tripeltakt] (numera bl. mera tillf.) tretakt. SvTMusF 1930, s. 71 (1697). Av den gamla gravitetiska menuetten återstår blott trippeltakten. Moberg TonkHVäst. 2: 94 (1935). —
-TORN. särsk. sjömil. om pansartorn på örlogsfartyg inrymmande tre (grövre) kanoner; jfr torn, sbst.2 d, o. dubbel-torn 2. VFl. 1913, s. 1. Huvudbestyckningen (på kryssarna) består av sju 15 cm kanoner, därav tre i ett trippeltorn och de övriga i två dubbeltorn. TT 1945, s. 78. —
-TRANSPLANTATION. om samtidig transplantation av tre olika organ. Brittiska kirurger genomförde på onsdagen världens första kända trippeltransplantation. SvD 18 ⁄ 12 1986, s. 1. —
-TRIUMF. trippelseger. IdrBl. 1924, nr 92, s. 1. —
-VACCIN. vaccin som samtidigt ger skydd mot tre sjukdomar. 2SvUppslB (1954). När barnet är 18 månader ges ett trippelvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Expressen 12 ⁄ 9 1991, s. 33. —
-ÅNGMASKIN~002. (i sht förr) ångmaskin i vilken ångans expansion successivt försiggår i tre cylindrar; jfr -maskin o. kvadrupel-ångmaskin, trippelexpansions-maskin. TT 1889, s. 22. ”Storskär” har en trecylindrig trippelångmaskin på hela 665 indikerade hästkrafter. DN 10 ⁄ 4 1999, s. A18.

 

Spalt T 2527 band 35, 2007

Webbansvarig