| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TRÄLDOM trä3l~dωm2, r. l. m.; best. -en.
1) (numera bl. i skildring av ä. (nordiska) förh.) motsv. TRÄL, sbst.1 1, om förhållandet l. tillståndet att vara träl l. om förhållandet att trälar hålls; slaveri. Ath the skulle haffua th(e)m vnder sigh j träldoom. Apg. 7: 6 (NT 1526). Den som förstår sin frijheet, han låter intet giärna draga sigh til träldom. Grubb 858 (1665). Att wåra fångar i Moscov antingen äro bortförde till Ziberien i ewig trälldomb, eller och slutne i järn till händer och fötter. KKD 5: 308 (1712). I Rom hastade .. Konsuler, Senatorer, Riddare träldomen till mötes. Kolmodin TacAnn. 1: 14 (1833). Vi måste anse träldomens uphäfvande såsom mensklighetens största steg framåt, sedan skapelsen. Agardh o. Ljungberg I. 1: 105 (1852). Officiellt avskaffades träldomen i Sverige genom en bestämmelse, given i Skara den tjuguåttonde januari 1335 av konung Magnus Eriksson. Levander FattFolk 71 (1934). Artikel 4 .. Ingen må hållas i slaveri eller träldom. Küng HbRätt 144 (1989). — jfr ARV-TRÄLDOM.
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., motsv. TRÄL, sbst.1 2; särsk. om förhållandet att vara underkastad l. beroende av ngn l. ngt; särsk. i förb. med bestämning (i sht gen.-attribut l. prep.-attribut inlett av under) betecknande det som ngn är underkastad; äv. om (omänskligt) hårt arbete. När man .. gör (kloster)löffte .. thå bebinder man sich til menniskies stadgar och kommer så .. vnder menniskios träldom. OPetri 1: 484 (1528). Then swåra träldom som the hafwa med the stora Pråmar och Lodior, som the skulle dragha vp för strida starcka Strömen. Petreius Beskr. 1: 84 (1614). Att de äro komne från skolarnes träldom til Academisk frihett. Rudbeck D. Ä. Bref 1: 2 (c. 1661). I sälla dar tå jag ej wiste, / At kärlek träldom med sig har. Lindahl Syrinx 7 (1747). Frie från bränvinets träldom. KyrkohÅ 1925, s. 269 (1836). Från fälten med oliv / hem vagga oxarna, sen dagens tunga / träldom är över. Edfelt Slagf. 109 (1952). Deras träldom under tidsjäktet. Ruin SjunknH 220 (1956). — jfr BEGÄRS-, BOKSTAVS-, LAG-, SKOL-, SYNDA-TRÄLDOM. — särsk. motsv. TRÄL, sbst.1 2 slutet, om nationell ofrihet gm främmande makts överhöghet o. d.; numera bl. ss. förled i ssgrna TRÄLDOMS-BAND, -BOJA, -OK. Tha haffwer han bebundit rikedh till effuigan trældom. G1R 1: 29 (1521). Landet har iagh från then plåge / Frälst, hwilken höge och låge / Ha lijdit vnder then träldom / Min Broder Waldemar vpkom. Messenius Blanck. 3 (1614). Wårt käre Fäderneslandh .. under Påwens ook och träälldoom twinga och föhra. RA II. 2: 182 (1617). 2RARP 13: 554 (1743).
(2 (slutet)) -BAND. (i sht i vitter stil) jfr band, sbst.1 2 a, o. -betsel, -boja. Befriad uhr the Näät och swåre träldoms Banden / Hwar i iagh under digh O Venus bundin lågh. Skogekär Bergbo Wen. 160 (c. 1650, 1680; uppl. 1993). Ja, lösas skall det tunga träldomsbandet, / Och svensken fri stå på sin gamla grund. Hedberg Elisif 83 (1870). —
(2 (slutet)) -BETSEL. (†) jfr betsel 1 b (slutet) o. -band. 2Sam. 8: 1 (Bib. 1541). Söndersleet thet odrägelighe Träldoms betzlet, som .. K. Christiern them Swenskom pålagdt hade. Phrygius Föret. 22 (1620). —
(1, 2 (slutet)) -BOJA. (i sht i vitter stil) jfr boja, sbst.1 3, o. -band. Nordberg C12 1: 480 (1740). At de hafva sönderbrutit de Södra ländernes träldoms bojor. Schönberg Bref 1: 5 (1777). De tyngande lasternas träldomsbojor. IdrBl. 1935, nr 135, s. 7. —
(2) -FRUKTAN. (†) fruktan för träldom. Ekman Siönödzl. 414 (1680). Utan att hvarken frimodighet går öfver till djervhet, eller varsamheten till träldomsfruktan. ALindeblad i BL 13: 357 (1837). —
(1, 2) -HUS. (†) om boning (särsk. bildl.) vari ngn hålls i träldom; äv.: träldom. Mika 6: 4 (Bib. 1541). Norges klyftor äro en fristad för främmande flyktingar, och et träldoms-hus för landsens infödda barn. Wallenberg (SVS) 2: 50 (1771; uppl. 1999). Din man har kommit undan från träldomshuset. Callerholm Stowe 165 (1852). Mika 6: 4 (Bib. 1917). —
(2 (slutet)) -OK. (i sht i högre l. vitter stil) ok (se ok, sbst. 1 b) varunder ngn hålls i träldom; börda l. tvång l. förtryck som träldom innebär (jfr -tvång). LPetri KO Föret. 11 (1571). Det tunga träldomsoket .. bröts från deras skuldror. Melin Pred. 1: 100 (1844). Zeus, gif slägtet gosselynne .. och fantasi! / Då är träldomsoket fallet, då är verlden skön och fri. Rydberg Dikt. 1: 39 (1882). —
(1, 2) -SLÄP. (†) (omänskligt) hårt arbete; möda. Wår Konung Pharao tog sig tyranniskt före, / At hela Israel med träldoms släp förgöra. Kolmodin QvSp. 1: 156 (1732). Den som underkastar sig det dagliga träldomssläpet att vara en sträng pharise. Thomander 1: 310 (1864). —
(1, 2) -TID. tid då ngn håll(it)s i träldom. Under träldomstiden i Egypten. Wulf Köppen 1: 513 (1799). Hennes träldomstid tycktes för alltid vara över. Hon var fri. Lo-Johansson Kungsg. 246 (1935). —
(2) -TILLSTÅND~02 l. ~20. tillstånd av träldom. Norbeck Theol. 51 (1840). De i ett lägre tillstånd af medborgarrätt eller t. o. m. i träldomstillstånd nedtryckta klasserna. Hedin Tal 1: 294 (1902). —
(1, 2) -TVÅNG. (†) tvång som träldom innebär. Förty i det han nyligen träldoms twånget undsluppit, förlustar han sig mera än någon annan af frijhetens liuflighet. Ehrenadler Tel. 194 (1723). Thomander 1: 306 (1864).
Spalt T 2958 band 35, 2009