Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TRÄNER, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -n; pl. = (TIdr. 1895, s. 285) l. -s. (TIdr. 1895, s. 326, SvD(B) 5 ⁄ 7 1927, s. 8).
Ordformer
(trainer 1832–1927. träner 1889–1901)
Etymologi
[jfr d. træner, trainer, t. trainer; av eng. trainer, till train (se TRÄNA, v.)]
(†) tränare; i sht i fråga om hästsport. THästv. 1832, s. 383. Brist (på samspel i fotbollslag) skulle bäst kunna afhjelpas om en träner engagerades för en månad. NordIdrL 1901, s. 332. SvD(B) 5 ⁄ 7 1927, s. 8.

 

Spalt T 2966 band 35, 2009

Webbansvarig