| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TRÄNGTAN träŋ3tan2, sbst. oböjl., r. l. f.
innerlig l. stark längtan; äv.: önskan l. begär; särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. efter. Iw hårdare hans fengilse är iw större tränktan haffwer han til ath wara lööss. OPetri 1: 53 (1526). All sniken trängtan efter ämbeten. Schönberg Bref 3: 195 (1778). En främling jag står på den ödsliga strand, / Och känner en längtan, / En traktan, en trängtan – / Jag vill öfver hafvet till okända land! Wallin (SVS) 2: 92 (1821). (En) god soppa, som genast kom mig att glömma min förfärliga trängtan efter spirituösa drycker. Idun 1888, s. 74. Du har väl märkt att jag är upptänd av den gamla möns intensiva trängtan att tala kärlek ikväll? Aronson Medalj. 69 (1935). — jfr FRIHETS-, HIMMELS-, OÄNDLIGHETS-, RÄTTFÄRDIGHETS-, SALIGHETS-, SANNINGS-, SKÖNHETS-TRÄNGTAN.
Spalt T 2987 band 35, 2009