| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TUAREG tɯa1re4g, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. -er (NF 4: 1181 (1881) osv.) ((†) -s Sundevall ÅrsbVetA 1843–44, s. 67, Retzius EthnolSkr. 224 (1856)).
person tillhörande ett berberfolk i västra Sahara; i pl. äv. sammanfattande, om detta folk. Sundevall ÅrsbVetA 1843–44, s. 67. Tuaregen rider sin dromedar / medan solen beskriver sin bana. Henrikson Bit 59 (1970). Omkring 70 000 tuareger, en nomadnation som aldrig har erkänt de gränser som skär genom den öken där de driver sin boskap, har tvingats över till Niger av de senaste årens torka och hungersnöd. SvD 20 ⁄ 10 1974, s. 7.
Spalt T 3048 band 35, 2009