| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TULLRA tul3ra2, v. -ade.
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) rulla l. trilla; särsk. i förb. tullra om10 4 , rulla runt. Huru små Paltarne .. sprungo omkring och tullrade om i .. gropar och stenhögar. Bremer FamH 72 (1831; uppl. 2000). Det hände aldrig honom, som andra, att faten tullrade i gatan och skadades. Almqvist Lad. 11 (1840). Balansera med armarne. Ramla af midt i (skid)backen. Kullra och tullra. Hülphers Ångermanl. 192 (1900).
Spalt T 3102 band 35, 2009