Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TVENNE tvän3e2, räkn.
Anm. Ordet förekommer i ä. tid i dat.-formen tvennom. Bonden bote 3 .. (mark), som sålde twennom eth. 2SthmTb. 1: 35 (1544). HH XIII. 1: 312 (1567).
(ngt ålderdomligt) två l. två slags; förr äv. dels framför annat räkneord: två gånger, dels framförställt poss. pron.; förr stundom skrivet 2:ne. Hwar han gör henne widere therudinnen någen förhindringh, schall han ware förfallen till sine twenne fyretije march. HH XIII. 1: 141 (1564). Du har hedrat och fägnat mig med tvänne dina kära bref. Kellgren (SVS) 6: 105 (1782). Tvenne lagar styra menskolifvet / .. Makten att begära / Är den första. Tvånget att försaka / Är den andra. Stagnelius (SVS) 2: 440 (1821). Folk och konung blefvo ett / Ifrån att vara tvenne. CVAStrandberg 1: 166 (1860). Skålen placeras mellan tvenne meterhöga stativ. Bergholm Fys. 4: 56 (1957).
-STÄDS. [fsv. tvännestads] (†) på två ställen. Widh Linköpinngh haf(uer) hann tagit häster tuennestädhz hos gästgifuere. 3SthmTb. 6: 382 (1605).
Spalt T 3284 band 35, 2009